Aran sjunger till pappa Sherko

Aran Wehby är fritidspedagog i Haga. Men sjunger om upplevelser i Kurdistan. I lördags kom hans nya ep Min historia.

För tre veckor sedan stod Aran Wehby på scen när delfinalen av Ortens poet avgjordes i Angered. Då läse han texten till Paranoia, om pappa Sherkos flykt från irakiska Kurdistan, och i lördags kom den ut som en av tre låtar på hans nya ep Min historia. Dels på Spotify, dels som en fysisk cd-singel för dem som fortfarande tror på sådana. Vilket visade sig vara riktigt många.

– Den har sålt jättebra! Jag har bara 20 singlar kvar, nästan skriker Aran Wehbly i telefonen för att inte de många barnrösterna i bakgrunden ska överrösta honom.

Aran Wehbly, 25, arbetar som fritidspedagog på Hagaskolan och trivs bra med det. Men det är i musiken han har sitt hjärta, i poesin sin själ.

Låten om pappa Sherkos flykt från Irak och hans långa kamp med de irakiska myndigheterna för att få behålla sitt kurdiska efternamn Ahmed har Aran Wehbly jobbat med i drygt ett år.

– Jag spelade den för min pappa och han grät för första gången på 24 år. Det kändes väldigt starkt.

Har du själv erfarenheter av att vara på flykt?

– Nej, inte på det sättet, jag är född i Sverige. Men några år efter Saddam Husseins fall skulle vi besöka Irak och blev trakasserade av turkiska militärer vid gränsövergången. De kissade på min pappas böcker, hade sönder hans dator och sade förnedrande saker om Kurdistan.

Är det en av orsakerna till att du skrivit låten?

– Ja, absolut. Jag vill att folk ska få höra vår berättelse. Men mina sånger på ep:n handlar inte bara om min pappas upplevelser, jag sjunger även om pengar och makt, om ha-begäret och hur det kan förstöra oss.

– Dessutom vill jag bryta mot alla de klyschor som finns inom hiphopen, sluta sjunga om droger och sexistisk skit, och ge ungdomar verktyg att möta verkligheten.

Vad händer framöver?

– Jag håller ett par olika workshops med hiphop och poesi i höst, spelar på Åbys nya mötesplats 10 november och jobbar vidare med mitt album som förhoppningsvis kommer nästa år. Det händer mycket nu.

”Jag spelade den för min pappa och han grät för första gången på 24 år”