I väntan på den stora syrisksvenska flyktingromanen
Sverige tycks ha svårt att inlemma andra erfarenheter och språk i litteraturen. Maria Edström läser tre nyutgivna romaner om syriska flyktingar på svenska.
Den nyss invalda ledamoten i Svenska Akademien Jila Mossaed kallas fortfarande efter drygt 30 år i Sverige för exil-poet. Det säjer en del om Sverige och vår oförmåga att inlemma andra språk och erfarenheter i såväl det svenska språket som litteraturen. Den senaste vågen av flyktingar från Syrien är inget undantag – hur ska deras historier berättas för att bli en del av vårt kollektiva minne?
TVÅ BÖCKER OM syrisk flykt har kommit denna höst, förutom Aleksander Motturis Onåbara som problematiserar vårt villkorade intresse för flyktingens berättelse; en svensk författare som ska ”hjälpa till att skriva” är föga road av att höra om flyktingens homosexualitet som är dennes hjärtesak.
Khaled Alesmaels Selamlik är som ett slags svar på Motturis bok – här berättar Furat som också är homosexuell om sitt liv som gay i Syrien och sin flykt. Boken är full av kontraster; han flyr över Medelhavet i leopard-suspensoar från en bögklubb i Istanbul och väl i Sverige samtalar han helst med de döda: gravstenarna på en kyrkogård. Tyvärr är boken stilistiskt svajig, måhända är det Anna Janssons översättning av Alesmaels arabiska som inte alltid hittat rätt ton på svenska.
EVA NOURS (PSEUDONYM) bok De
hemlösa katterna i Homs handlar om Sami som växer upp i Homs. Nour och Sami lever i detta nu tillsammans i Paris och pseudonymen är för att skydda ”Sami” och hans familj i Syrien. Eva Nours roman, skriven på svenska, är en välformulerad, prydligt sammanhållen historia som ger en initierad bild av ett liv i Syrien. Samis familj var rik och välmående men diktaturen skrämmer och förpestar livet för alla. Den hårda militärtjänstgöringen och hans tid i det belägrade Homs, ensam och svältande försöker han vänta ut en befrielse som aldrig kommer, är fruktansvärda erfarenheter.
Men att hitta den litterära rösten för att berätta om liv som dessa är svårt; det blir lätt fiktions-journalistik via ombud. Vi lär få tåla oss och vänta in den stora (exil-) syriska romanen på svenska.