VAR TREDJE REKTOR UTSATT FÖR HOT

En fjärdedel av rektorerna i Göteborgs grundskolor uppger att de har blivit utsatta för kränkningar eller mobbning i arbetet under det senaste året. – Skrämmande, säger Helene Odenjung (L).

Arbetsmiljön för rektorer är tuff, och sedan flera år har kommunen noterat att chefsomsättningen är mycket hög på stadens skolor. Nu är den första bredare kartläggningen av rektorernas arbetsmiljö – som kommit till på allianspartiernas initiativ – klar.

DEN VISAR ATT nästan var femte rektor lämnat sin anställning under året och att en stor del av dem tycker att jobbet är mycket påfrestande: 59 procent av de svarande uppger att de inte har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning.

Kartläggningen blottlägger också värre arbetsmiljöproblem, som våld eller hot om våld. Så många som drygt en tredjedel av rektorerna i grundskolan uppger att de råkat ut för detta under det senaste året.

– Det är väldigt oroande. Skrämmande siffror och där behöver vi verkligen gå vidare med hur vi ska hantera det, säger Helene Odenjung.

I de flesta fall är det elever eller elevers anhöriga som hotar eller utövar våld mot rektorerna.

Även olika former av kränkande särbehandling och mobbning är relativt vanligt. En fjärdedel av rektorerna svarar att de blivit utsatta för sådant.

Helene Odenjung drar slutsatsen att rektorerna behöver få bättre stöd.

– Dels tror jag att man behöver stöd i hur man tacklar det när det händer. Men det handlar också om att få ett professionellt stöd i att utöva sin ledarroll. Det ska inte uppstå, så det förebyggande arbetet är förstås prioriterat. Men när det uppstår måste det finnas stöd, säger hon.

SOM DET SER ut i dag är det dock skralt med stöd runt rektorerna generellt, enligt kartläggningen. 73 procent av de svarande menar att de inte får tillräckligt stöd för att göra ett bra arbete, när det kommer till saker som HR, ekonomi, utveckling och kommunikation.

Kartläggningen visar också på stora skillnader i arbetsmiljön för rektorer verksamma på grundskolan respektive gymnasiet. De senare har som regel betydligt färre medarbetare att arbetsleda, personalomsättningen är avsevärt lägre och de uppger i mycket högre grad att de har det stöd som krävs.

Helene Odenjung tror att det till stor del beror på att stadsdelarna styrt över grundskolan och gjort det på väldigt olika sätt, medan gymnasieskolan sorterat under en central förvaltning.

– Det ska inte vara så stora skillnader och det är delvis därför vi flyttar ihop grundskolorna till en central förvaltning nu, säger Helene Odenjung.