Rapport: Bättre järnväg skulle ge 21 miljarder
Att uppgradera järnvägen mellan Göteborg och Uddevalla skulle innebära nästan halverade restider och nyttoeffekter på 21 miljarder kronor. Det hävdar en ny rapport.
– Att vi har viktiga järnvägar av museistandard är inte rimligt, säger Stefan Gustavsson vid Västsvenska handelskammaren.
Bakom rapporten, som tagits fram av analyskonsultföretaget WSP, står kommunerna Uddevalla, Stenungsund och Kungälv tillsammans med Västsvenska handelskammaren.
DEN TAR UTGÅNGSPUNKT i att man uppgraderar södra Bohusbanan och gör den dubbelspårig, vilket skulle innebära att restiden mellan Uddevalla och Göteborg blir 40 minuter – jämfört med dagens 70. Enligt förslaget skulle det år 2035 gå ett tåg i kvarten under högtrafik och ett tåg varje halvtimme under lågtrafik.
– Grundnyttan är såklart att det skulle gå mycket snabbare att resa mellan Uddevalla och Göteborg, men en direkt följd av det är att arbetsmarknaden växer vilket ger både arbetsgivare och arbetstagare större möjligheter. Det gör också att arbetsmarknaden blir mindre konjunkturkänslig, säger Stefan Gustavsson, näringspolitisk chef på Västsvenska handelskammaren.
Enligt rapporten skulle det leda till samhällsekonomiska nyttoeffekter på 21 miljarder kronor – varav 17 kan härledas till minskad restid.
– Kortare restid innebär antingen mer fritid eller att man kan jobba mer. Tid är på ett eller annat sätt värdefull för människor och enligt gängse beräkningsmodeller, som bygger på siffror som alltid används i den här typen av samhällsekonomiska kalkyler, så skulle det värdet motsvara 17 miljarder, säger Stefan Gustavsson.
DÄRUTÖVER RÄKNAR man med nyttoeffekter för arbetsmarknaden på 14 miljarder och ökade värden på fastigheter omfattande drygt sju miljarder. Av dessa räknar man dock bara in fyra miljarder, i form av ökade skatteintäkter, i totalnyttan på 21 miljarder.
Det beror på att det finns
”Tid är på ett eller annat sätt värdefull för människor och enligt gängse beräkningsmodeller, som bygger på siffror som alltid används i den här typen av samhällsekonomiska kalkyler, så skulle det värdet motsvara 17 miljarder.” STEFAN GUSTAFSSON näringspolitisk chef, Västsvenska handelskammaren
en risk för dubbelräkning, då en del av nyttoeffekterna inom de olika områdena kan överlappa varandra.
– Det går ju exempelvis att se ökade fastighetspriser som en effekt av kortade restider, säger Stefan Gustavsson.
– Vad gäller skatteintäkterna finns däremot ingen sådan risk. Folk väljer jobb och studier som är mer effektiva när de har fler möjligheter att välja på. Det leder till ökad produktivitet vilket i sin tur leder till ökade löner och större skatteintäkter.
Hur säkra är de här prognoserna?
– Jag tror, personligen, att nyttorna kommer att bli mycket större. Det har man sett på andra stora infrastrukturprojekt. Jag kan tycka att vi är väl försiktiga när vi exempelvis bara räknar in ökade skatteintäkter i vinsterna för arbetsmarknaden.
DEN I RAPPORTEN beräknade investeringskostnaden på 19 miljarder är däremot betydligt mer osäker enligt Stefan Gustavsson.
– Man har inte tittat specifikt på vad det skulle kosta att bygga ut Bohusbanan, utan vad andra liknande projekt har kostat. Sen har man gjort en grov uppskattning utifrån en genomsnittskostnad.
Borde man inte ha tittat noggrannare på det?
– Det behöver man naturligtvis göra innan man bygger något. Men vi tyckte ändå att det fanns en poäng i att göra en uppskattning som kan ge någon form av fingervisning.
Vem ska betala för detta?
– Vi tycker att det här är såpass viktigt att en överväldigande majoritet, om inte allt, borde betalas av staten. Järnvägar är statens ansvar.
Bengt Rydhed, ställföreträdande direktör på Trafikverket väst, meddelar att de behöver några dagar på sig för att analysera rapporten, men säger:
– Det är för lång restid mellan Uddevalla och Göteborg. Vi skulle behöva bygga dubbelspårssträckor för att korta den och kunna köra kvartstrafik mellan Stenungsund och Göteborg.