Ett sådant här ställe vill man gärna ha runt hörnet
Två år har gått sedan jag besökte en turkisk restaurang på Hisingen senast, då fullsatta Divan vid Wie se l grens platsen.
Nu befinner vi oss på oprövad mark ett stenkast från Vågmästare platsen, på Sultan Grill på Hisingsgatan. Ett ställe som man gärna vill ha i hemkvarteret, att kunna slinka in på en söndagskväll.
MENYN ÄR SPÄCKAD, börjar med den heta tomatröran ezme och slutar med den syrliga salladen fattoush, nummer 94 på menyn.
Här finns mezerätter, grillat kött, kebab, sallader, grytor samt några vegetariska alternativ. Därtill en pizzameny med dels ett antal välkända varianter, dels en lista över turkiska pizzor med andra fyllningar.
Till Sultan Grill går man inte för att dricka alkohol, däremot finns yoghurtdrycken ayran och den fermenterade grönsaksjuicen salgam i den korta dryckeslistan.
I ETT AVSNITT av tv-serien Vänner, från 2004, skriker Joey Tribbiani: ”Joey doesn’t share food!” Frasen har senare förevigats genom giffar och memes.
Två av oss relaterar starkt, den tredje är en passionerad matdelare, och när förrätterna lockar med så många godsaker är det vi som får vika ner oss. De kalla och sinsemellan mycket olika rörorna haydari, muhammara och hummus sitter som ett smäck. Dessutom får vi in mjukt, varmt och tunt bröd som smälter i munnen, ihop med en liten skål hackade oliver. En utmärkt början.
PIZZAÄTARE NUMMER ETT är vegetarian och har såklart valt från den lite ovanligare turkiska sidan i menyn, en kasarli med ost, tomat och paprika. Pizzaätare nummer två kör på en karisik mix, med samma sak som ettan samt nötfärs och vitlökskorvar. Båda pizzorna är ovala, uppskurna historier, och till dem serveras en okonventionell och fräsch pizzasallad med bland annat rödlök och tomat.
Pizzaätare ett saknar salt och tycker att smakerna är för mjäkiga. Pizzaätare två har en annan upplevelse och munnen full av kryddig korv. Pizzabottnarna är, liksom brödet, lyckosamt tunna och krispiga. Med all kärlek till hämtpizzor, så är det här verkligen något annat än ett degigt standardexemplar.
DEN TREDJE I sällskapet äter adana, starkt kryddade lammfärsspett med tzatziki, ris och råstekt potatis. Riset hade han kunnat vara utan, men potatisen, köttet och särskilt tzatzikin får fina betyg för kryddor, krämighet och konsistenser.
Stämningen på Sultan är god bland både gäster och personal, och vi uppskattar den skojfriska och vänliga servicen. Trist nog blir våra länsade tallrikar stående alldeles för länge på bordet och det tar tid att få beställa mer att dricka, fastän det är många som jobbar.
VI AVSLUTAR MIDDAGEN som vi började den – delar på alldeles lagom söt kunefe med vaniljglass. Tre personer blir varma och belåtna i magen för en femhundring. Som sagt, ett sådant här ställe vill man gärna ha runt hörnet.