Hopplaget tänker inte ge upp trots svidande motgång
4–4–17–4. Den raden vill inget lag ha i en nationshoppning, allrahelst inte i ett Europamästerskap. Den rad envar Sveriges i Rotterdam.
– Vi ger inte upp,det kan hända mycketiden sista omgången, säger Malin Baryard Johnsson.
Vad förbundskaptenen Henrik Ankarcrona kallat ”för det starkaste svenska lag han sett” presterade inte i paritet med det citatet. Tvärtom. Det var inte i närheten.
Den andra dagen i EM-hoppningarna i Kralingse Bos i Rotterdam var inget annat än en svidande motgång. Inför lagtävlingens avgörande på fredag ligger Sverige femma på 18,81 fel och det krävs en radda nollrundor och misstag av motståndarna för att det ska bli svensk medalj för tredje mästerskapet i rad.
– Tre hästar hoppade bra, en mindre bra. Det är ju så i ett mästerskap, ibland har man mindre bra rundor. Det var lite stolpe ut i en del rundor och det är dyrt och visade sig direkt i resultatlistan, säger Ankarcrona.
– Men det är mycket kvar. Det är en ny dag och en ny bana. Vi åkte hit med målsättningen att vinna guld och den försvinner inte för att vi får några nedslag. Det realistiska i det kan förstås diskuteras och det blir tufft. Först i morgon vet vi om vi når dit eller inte.
De individuella svenska prestationerna:
Henrik von Eckermann och Mary Lou inledde med ett nytt plask i vattenhindret. Ritten i övrigt var problemfri men efter två besök i vattnet på lika många dagar är hans personliga medaljchanser troligen ett minne blott.
– Jag hoppar bra, men vattnet ställer till det. Vi har jobbat mycket med det och hon har gjort två nationshoppningar i år, hoppat felfritt över vatten och det på banor som egentligen är svårare än den här sandbanan.
– Jag tror inte att hästarna har samma respekt för vattnet här. Alla fel är tråkiga men vattnet är värst eftersom det egentligen är en lätt sak. Det är ett dyrt nedslag för oss, säger von Eckermann.
Tröst i bedrövelsen: Vattenhindret plockas bort i sista omgången. Och von Eckermann ger inte upp lagtävlingen.
– Det är tredje dagen, flera hästar kommer säkert att vara trötta och det tror jag är en fördel för oss.
Malin Baryard Johnsson och hennes Indiana är i god form, men en lätt touch på bommen på hindret efter vattnet förstörde dagen.
– Vi hoppade för lågt och det är jäkligt surt med det felet. Det går inte att bli arg, men det är kostsamt för både mig och laget.
I VM förra året låg Sverige fyra inför den sista omgången – och red till slut en omhoppning om guldet med USA.
– Allt kan fortfarande hända. Det kan hända precis lika mycket som i dag. Den som var bra i dag kan ha en dålig dag i morgon och vice versa. Det är tjusningen med den här sporten, säger Baryard Johnsson.
Fredrik Jönsson och Cold Play bjöd på en rivningshets. Fyra bommar ned och dessutom gick det för långsamt. För andra dagen i raden var det hans resultat som ströks. Peder Fredricson lyckades inte rädda upp situationen som sista ryttare på All In. Ett nedslag betydde tolv totalt för Sverige.
– Det var inte vad vi hade hoppats på för laget. Det är ingen katastrof, men heller inte bra nog, säger han.