”Hyresnivån har blivit helt orimlig”
Tanken var att utländska byggbolag skulle pressa priserna på bostadsbyggen i Sverige – men kostnaderna har hittills bara minskat marginellt. I stället har de utländska byggarna anpassat sig till den svenska prisnivån. Sverige är fortfarande dyrast inom EU
Mellan 2008 och 2018 minskade de svenska kostnaderna med 5,5 procent men vi har fortfarande de högsta byggkostnaderna för bostäder inom hela EU. Som exempel är byggpriset mer än dubbelt så dyrt som i Storbritannien.
När Sveriges allmännytta granskade utvecklingen av byggpriserna på hyresrätterna mellan 2015 och 2017 visade det sig att prislappen per bostad i snitt hade ökat med 69 procent i de anbud som vann upphandlingarna.
Christoffer Samuelsson och hans dåvarande sambo hade en nybyggd tvåa vid Backaplan för 9 500 kronor per månad. När paret gick isär hade varken han eller hon råd att bo kvar.
Mellan 2008 och 2018 minskade byggkostnaderna för bostäder i 22 av EU:s 28 medlemsländer, däribland Sverige. Under perioden minskade de svenska kostnaderna med 5,5 procent men vi har fortfarande de högsta byggkostnaderna för bostäder inom hela EU. Grannlandet Danmark kommer på andra plats och Tyskland på tredje plats. Det visar färska siffror från EU:s statistiska centralbyrå, Eurostat.
Som exempel är byggpriset för en bostad i snitt nio procent dyrare i Sverige jämfört med Finland, 23 procent dyrare än i Nederländerna, 43 procent dyrare än i Belgien och mer än dubbelt så dyrt, 53 procent, jämfört med Storbritannien.
Jonas Högset är enhetschef vid fastighet och boende vid branschorganisation Sveriges allmännytta, före detta Sabo, där 300 kommunala bostadsbolag ingår.
– Vi har haft en våldsam prisuppgång på bostadsrätter som varit fantastiskt lönsam för byggbolagen. Det har lett till att de inte har behövt se över sina kostnader, varken för underleverantörer eller byggmaterial, för att vara fortsatt lönsamma. Den höga kostnadsnivån har sipprat över på all byggnation, även hyresrätter, säger han.
När Sveriges allmännytta granskade utvecklingen av byggpriserna på hyresrätterna mellan 2015 och 2017 visade det sig att prislappen per bostad i snitt hade ökat med 69 procent i de anbud som vann upphandlingarna.
Samtidigt redovisar de stora spelarna på fastighetsmarknaden i Göteborg fortsatt miljardvinster i sina rörelseresultat för 2018. Etta är Balder med en rörelsevinst på 5,2 miljarder, tvåan Castellum ligger på 3,8 miljarder och trean Wallenstam på 1,2 miljarder kronor.
Anna Broman är bostadspolitisk expert vid Sveriges byggindustrier.
– Det går inte att bortse ifrån att en förklaring är att Sverige är ett högkostnadsland jämfört med andra länder. Den bristande konkurrensen är ett problem som främst förklaras av att landets kommuner fortsätter att ställa egna krav på en byggkonstruktion som godkänts i en annan kommun, trots att det är olagligt. Det gör att vi fortfarande har 290 olika byggmarknader i stället för en och det försvårar för de mindre bolagen att expandera till nästa kommun som ställer andra krav. Särkraven hindrar också ett mer standardiserat och industrialiserat byggande, säger hon.
För att pressa byggkostnaden och hyrorna har Sveriges allmännytta under tre års tid arbetat med att locka utländska byggbolag till Sverige som kan axla totalentreprenaden för allmännyttans byggen.
Förra året kom nästan åtta procent av anbuden från sådana bolag – men den förväntade prispressen har hittills uteblivit. I stället har de utländska bolagen lagt sig på samma prisnivå som de svenska konkurrenterna.
– Vi ser att vår strategi haft effekt när det gäller att få in utländska byggbolag på den svenska marknaden. För fyra år sedan hade vi noll utländska anbud och nu har vi åtta procent. Samtidigt har vi sett att de utländska bolagen snabbt acklimatiserat sig till den svenska prisnivån. Om åtta procent inte räcker för att pressa priserna är den enda slutsatsen jag kan dra är att antalet utländska byggbolag måste öka, säger Jonas Högset.
Under årens lopp har landets kommunala bolag ofta fått få eller inga anbud när de ska bygga hyresrätter, och Göteborg är inget undantag. När kommunens bolag, Framtiden byggutveckling AB, skulle upphandla bygget av 267 hyresrätter i Torpa i västra Björkekärr och Radiotorget i Järnbrott gick därför bygget till det kroatiska byggbolaget Kamgrad. I fallet med Radiotorget var Kamgrad enda anbudsgivare och i fallet med Torpa var det kroatiska bolagets anbud 15 procent lägre i pris jämfört med närmsta svenska anbud.
Sedan dess har kommunala Framtiden byggutveckling AB arbetat hårt för att öka antalet anbud, bland annat genom att bjuda in stora som små bolag till informationsträffar om det framtida byggbehovet. Nu har trenden vänt.
Anna Nordén är vice vd och utvecklingschef vid Framtiden byggutveckling.
– Vårt nya arbetssätt har fått extremt god effekt. Vi har för när
Bolagen har inte behövt se över sina kostnader, varken för underleverantörer eller byggmaterial Jonas Högset Sveriges allmännytta