Författardrömmarna växer
Var tredje svensk vill skriva en bok, och möjligheterna att bli utgiven tycks större än någonsin. Men varför vill alla bli författare? Och varför just nu?
Kultur: Alla verkar vilja bli författare – var tredje svensk vill det i alla fall. Men varför? Lova Lakso har nyligen blivit utgiven på ett stort förlag och fick debutera som författare efter flera års slit. I dagens GP ger förlagen också sina bästa tips till dem som vill bli utgivna.
Sällan eller aldrig har det funnits så många möjligheter att gå vidare och förkovra sig i skrivandets konst som just nu. Från snabba skrivarkurser på bibliotek och bygdegårdar, till årslånga författarskolor och magisterprogram i litterär gestaltning på universiteten.
Dessutom visar en rapport från Folkbildningsrådet att kurserna i skönlitterärt skrivande är de som ökat mest i popularitet på landets folkhögskolor de senaste 20 åren.
Det är alltså ingen slump att det förra året gavs ut 13 557 böcker i Sverige. Det betyder 37 nya böcker om dagen. Drygt.
Suget att skriva
kan handla om att utveckla sin egen hobby, förverkliga en barndomsdröm eller en vilja att utbilda, inspirera och väcka tankar hos sina medmänniskor. Även jakten på det stora, kommersiella genombrottet kan såklart vara en sporre. Drivkrafterna är många och varierande men målet är detsamma: att ge ut en bok och debutera som författare.
Helst på ett stort, ansett och etablerat förlag, Bonniers och Norstedts är de som står högst i kurs, annars genom så kallade hybridförlag där författaren betalar för att få sin bok utgiven eller i form av helt egen utgivning.
– Vårt medlemsantal växer ständigt, år för år, och den senaste tiden ser vi framför allt en ökning av egenutgivare, säger Grethe Rottböll, författarförbundets ordförande.
Grethe Rottböll berättar att Författarförbundet i dagsläget har drygt 3 000 medlemmar och att det krävs två utgivna böcker för att man ska få bli medlem. Men det ska vara böcker som enligt förbundets stadgar har ett ”konstnärligt eller vetenskapligt värde”. Vilket långt ifrån alla nya böcker har.
– Vi får allt fler böcker skickade till oss som inte når upp till våra kvalitetskrav, inte sällan på grund av att författaren saknat en redaktör. Då måste vi tyvärr säga nej till medlemskap.
Grethe Rottböll menar att de böcker som underkänns ofta har språkliga eller formella brister. Det kan röra sig om berättelser som flyter ut, förlorar fokus och dras med logiska luckor.
Det finns alltså all anledning för blivande författare att fundera på en kurs i kreativt skrivande, även om man känner sig färdig som skribent finns det många fällor att ramla i.
Om inte annat bör man läsa igenom en handbok i skrivande, och det finns många sådana att välja på. Det visar inte minst litteraturvetaren Sofia Pulls avhandling ”Skrivande och blivande” vid Umeå universitet.
Sofia Pulls har analyserat ett 30-tal handböcker i skönlitterärt skrivande och noterar en sak väldigt tydligt. Antalet handböcker bara stiger.
– Utgivningen av den typen av böcker har ökat markant sedan 80-talet och det finns nu otroligt många handböcker om skrivande som försöker nischa sig på olika sätt .
Bara i höst släpper PC Jersild, Kristina Ohlsson och Karl Ove Knausgård nya böcker om skrivande, och sedan tidigare har bland andra Stephen King, Norman Mailer, Elizabeth George, Maria Küchen, Haruki Murakami, Ursula K. Le Guin och Bodil Malmsten skrivit böcker om hur de skriver böcker.
Behöver vi så här många handböcker i skrivande?
– (skratt) Det är en bra fråga. Det kan man verkligen undra ...
Hur har handböckerna i kreativt skrivande förändrats genom åren?
– På 80-talet var det mycket fokus på att vara samhällsengagerad och att skriva för ett kollektiv, det var ett tydligt 70-talstänk som hängde kvar i handböckerna. Nu handlar det mest om att skriva för att själv må bättre, att det ska vara kreativt utvecklande eller att man ska lyckas på marknaden. Det är mer individualistiskt inriktat. Men ofta finns det såklart personliga skäl till varför människor vill bli författare, säger Sofia Pulls.
Det håller Tidningen
Skrivas chefredaktör Tobias Regnell med om, och han ser ingen orsak att utvecklingen skulle mattas av. Tvärtom. Enligt Orvestos senaste medieundersökning från i juni lockar tidningen Skriva rekordmånga läsare (42 000). Tidningen har aldrig varit större än just nu.
– Det finns ett enormt sug i läsekretsen, understryker Tobias Regnell, och berättar att Skrivas redaktion därför tagit medvetna steg för att bredda magasinet från att ”bara” vara en pappersprodukt till att bli en digital och webbaserad ”värld” för alla som skriver.
Tidningen arrangerar kurser och seminarier om skrivande på dagar, kvällar och helger. De ordnar tävlingar, samtal och möten mellan etablerade och aspirerande författare. På den kommande Bokmässan har tidningen Skriva ett 60-tal punkter i sitt lilla kafé, verksamheten rullar från morgon till kväll.
Varför tror du att så många människor vill bli författare och skriva böcker just nu?
– Det finns nog flera förklaringar. Vi lever i ett se-på-mig-samhälle och en krass orsak kan vara att en fackbok eller en självbiografi blir ett slags visitkort om du till exempel är en artist, konsult eller i föreläsarbranschen, det blir ett sätt att vårda sitt personliga varumärke. Det är inte något de här personerna alltid tjänar pengar på men det ger trovärdighet och prestige.
– Men den stora majoriteten är människor som vill bearbeta och få rätsida på sina tankar genom att skriva. De kanske känner att livet går för snabbt med alla sociala medier och ser skrivandet som ett sätt att formulera sig lite mer noggrant och genomtänkt. I en värld där vi blir bombade med intryck och åsikter utifrån känner många att det blir allt viktigare att i lugn och ro fundera ut: Vad tänker jag? Vilka berättelser är mina?
Tobias Regnell menar
också att skrivandet demokratiserats, att det finns fler alternativ än någonsin mellan ”byrålådan och Bonniers”.
– Det är ett hantverk, vem som helst kan ge sig på det, du behöver inte bli en hyllad heltidsförfattare. Du kan skriva för ditt eget välbefinnandes skull, du kan ha en blogg, du kan skriva för din närmaste krets, du kan ingå i en skrivarcirkel eller publicera dig på olika skrivarplattformar, ge dig på egenutgivning eller sikta mot de etablerade förlagen.
Och att det kreativa skrivandet verkligen handlar om ett hantverk, något du kan lära dig snarare än en gudagiven begåvning du föds med, visar Henrik Fürsts forskning vid Uppsala universitet.
– Nästan hälften av de senaste årens debutanter på Norstedts har gått en skrivarlinje, och en tredjedel av debutanterna på Albert Bonniers Förlag.
Så den som vill bli författare bör gå en skrivarkurs?
– Ja, det har blivit en väg för väldigt många författare.
I en värld där vi blir bombade med intryck och åsikter utifrån känner många att det blir allt viktigare att i lugn och ro fundera ut: Vad tänker jag? Vilka berättelser är mina? Tobias Regnell Chefredaktör Tidningen Skriva