Paulson närmare comeback efter tung tid
När Öis i eftermiddag tar emot Öster i superettan finns Daniel Paulson med som vanligt. – För att jag inte ska känna mig ensam, säger den korsbandsrehabiliterande lagkaptenen.
3 november 2018 skadade 23-åringen främre korsbandet i vänster knä, operationen genomfördes 7 december. 9 september 2019 avgörs om hållfastheten i det transplanterade korsbandet är tillräckligt starkt. Sedan?
– Då är väl tanken att jag ska kunna köra för fullt och göra mig matchredo. Sedan är det alltid svårt att säga hur man reagerar på full belastning, säger Daniel Paulson när GP besöker på Öis-gården mitt i veckan. Oavsett, det närmar sig.
En resa är på väg att ta slut.
En kamp att ta sig tillbaka till fotbollsplanen är snart över. Hur har den varit?
– Det har gått väldigt bra hela tiden och jag har aldrig känt att jag har behövt backa i träningen. Vårt mål har hela tiden varit mellan nio till tolv månader sedan operationen. 7 september har det gått nio månader, säger den hårt beprövade fotbollsspelaren.
Öis läkare Lars Peterson fyller i:
– Det går programenligt och väldigt bra. Vi är väldigt glada och nöjda och har gjort uppföljning som ser bra ut, säger han.
Tidigare har Daniel Paulson uttryckt en viss förhoppning om att kunna spela match för Öis i superettan redan under 2019.
Nu är yttermittfältaren tydligare. – I och med att vi inte har något U21-lag får man trappa upp det med speltid, antar jag. Det är lite upp till Thomas (Askebrand, tränare) och fysio-teamet.
Hur sugen är du?
– Jag är jättesugen. Bara det att kunna gå ut och vara med laget och träna för fullt är jätteroligt. Jag ser fram emot varje träning. Det är nästan att man är lite besviken när man ser att man har en fridag vissa dagar. Nu vill man bara träna så mycket som möjligt och komma tillbaka i full form, säger Daniel Paulson med ett leende.
Vad är rimligt, att du spelar ett par tre matcher, eller en?
– Jag vill spela mer än en. Jag vill inte ringa in något datum eller sätta den pressen. Några matcher vill jag göra.
Comebacken närmar sig?
– Ja, det gör den.
Daniel Paulson berättar om de tunga månaderna i vintras.
– Januari, februari och mars var inte superroliga. Då handlade det om att få tillbaka muskulatur och rörlighet i låret, vaden och baksidan, allt det man hade tappat. Det gäller att vara stark mentalt – och disciplinerad.
Han lyfter fram det stöd han har haft.
– Jag har haft jättemånga som har tagit hand om mig under hela perioden. Man blir ganska ensam i sådana här stunder när man har varit borta ganska länge. När man inte får vara ute med laget.
Har du tvivlat?
– Nej. Jag har hela tiden trott på det och kört stenhårt. Jag har alltid älskat att spela fotboll och tycker det är hur roligt som helst. Det är klart att det är mörkt när man inte kan göra det man tycker är roligt.
Under hela perioden har han dock funnits med runt A-laget.
– Det är egentligen för min egen skull. Där har Thomas (Askebrand) varit snäll mot mig. Lite för att jag inte ska känna mig ensam, utan hela tiden vara en del av laget. Jag har väl lämnat in lite papper till domarna. Inga jättestora grejor. Vara inne i omklädningsrummet och pusha.
I fjol slutade Öis fyra, just utanför topp tre med chans att nå allsvenskan.
Den gången spurtade laget ikapp. – Vi har en jättechans som vi ska till vara på, ge hundra de sista matcherna. Vi har ett jättemycket bättre utgångsläge nu.
Först: Östers IF borta.
Jag ser fram emot varje träning. Det är nästan att man är lite besviken när man ser att man har en fridag vissa dagar. daniel Paulson