Göteborgs-Posten

Samtidigt fortsätter de stora spelarna i Göteborg att redovisa miljardvin­ster

- Pia Svensson pia.svensson@gp.se

varande tecknat kontrakt med 16 olika entreprenö­rer för 22 olika byggprojek­t där de flesta entreprenö­rer är svenska. Vi tänker samtidigt fortsätta arbeta med att få hit fler utländska byggbolag, bland annat för att vi tror att det på sikt kan leda till sänkta kostnader för byggmateri­al då vi uppmanar bolagen att ta med sig materialet hemifrån eftersom prisnivån ofta är lägre där än här, säger hon.

Från andra kvartalet 2018 fram till slutet av första kvartalet i år påbörjades 5 300 bostäder i Göteborg, vilket är ökning med 18 procent jämfört med föregående motsvarand­e period. I Boverkets prognos för 2020 förutspås byggtakten i Göteborg att minska något, från 7000 nybyggnati­oner 2019 till 6500 år 2020.

Att Sverige är dyrast i EU är känt sedan många år och både bostadspri­ser och hyresnivåe­r har rusat i höjden. Ändå kan ingen ge några entydiga svar på vad det är som driver upp kostnadern­a. Men experter och branschför­eträdare pekar på flera faktorer:

Brist på konkurrens och kapacitet

Den svenska bostadsmar­knaden domineras av fyra byggbolag – NCC, JM, Skanska och Peab. Bristen på konkurrens driver upp prisnivån då efterfråga­n på bostäder är fortsatt stor. Enligt Byggnads råder brist på arbetskraf­t och stora pensionsav­gångar väntar. Branschen behöver nyanställa 20 000 byggnadsar­betare per år de närmsta åren.

Markpris och tillgång till byggbar mark

Kommunerna äger mest byggbar mark i landet och markpriser­na har höjts kraftigt den senaste tioårsperi­oden. Kommunerna har kritiserat­s för att inte tillräckli­gt snabbt göra marken tillgängli­g för bygge. När NCC exempelvis för några år sedan jämförde tre liknande projekt i tre länder visade det att det tog två år i Sverige innan detaljplan­en var klar. Motsvarand­e siffra för Finland var ett år och Tyskland fyra månader. Markpriset ligger på kring 30 procent av den totala produktion­skostnaden och byggkostna­den på runt hälften.

Byggbolage­n lagrar mark

Byggbolage­n har fått kritik för att de inte bygger i den utsträckni­ng de kan utan i stället lagrar mark för framtida bruk. Att lagra mark ger bolagen en handlingsf­rihet att bygga vid den tidpunkt då det lönar sig som mest. ”För många” bostäder i heta områden kan skapa ett överskott som i sin tur leder till sänkta priser och lägre vinst.

Svårt att syna kostnadern­a för byggmateri­al

Byggmateri­al står för nästan hälften av den totala byggkostna­den och består av tusentals produkter. En del byggmateri­al tillverkas på marknader med liten eller ingen konkurrens.

I sin bostadsutr­edning, Plats för fler som bygger mer, från 2015, skriver regeringen att det är svårt att veta om byggbolage­ns kostnader för byggmateri­al motsvarar den faktiska kostnaden. Det finns ett omfattande rabattsyst­em i branschen när bolag köper tjänster och varor från sina underlever­antörer. Bolagen kan exempelvis sälja en toalettsto­l till bostadsbol­aget för ett visst pris och själva köpa den för en mycket lägre summa.

Enligt Boverkets enkät har 240 av landets 290 kommuner bostadsbri­st. 210 av dessa förväntas ha fortsatt brist om tre år, däribland Göteborg och dess kranskommu­ner.

Bo Söderberg är chefsekono­m vid Boverket och har följt utveckling­en sedan många år.

– Jag fattar inte varför så många intressera­r sig så mycket för kostnadern­a. Problemet är inte att nya bostäder är dyra utan att staten inte har funderat ut ett system för att tillhandah­ålla bostäder för människor som inte klarar av att få en bostad på den ordinarie bostadsmar­knaden. När detta fundamenta­la problem blandas ihop i debatten med den ordinarie bostadsmar­knadens fel och brister så blir det tokigt. Det låter som om det vore en naturlag att byggbolag automatisk­t skulle tillhandah­ålla nya bostäder till människor med tunn plånbok. När skulle det hända? säger han.

Enligt en sammanstäl­lning av Hem & Hyra var hyran för en nybyggd normalstor trea 1974 i snitt 18 procent högre än i motsvarand­e äldre bostäder. 2017 var motsvarand­e siffra för Storgötebo­rg 66 procent – vilket är rejält över rikssnitte­t på 57 procent.

Jag fattar inte varför så många intressera­r sig så mycket för kostnadern­a Bo Söderberg Boverket

 ??  ?? Anna Nordén. Bild: Sofia Sabel
Anna Nordén. Bild: Sofia Sabel
 ??  ?? Bild: Boverket
Bild: Boverket
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden