EU måste stå på Israels sida
Det är nu hög tid för EU att på riktigt visa att man är Israels vän. Av en union som säger sig förkroppsliga demokratin, de mänskliga fri- och rättigheterna och den regelbaserade världsordningen kan och ska man inte förvänta sig någonting annat, skriver David Lega (KD), Europaparlamentariker.
För EU får det inte råda någon som helst tvekan; Israel är Mellanösterns enda demokrati. Som sådan, inklämd mellan allsköns mördarregimer, utsätts Israel dagligen för hat, hot och terrorattacker. Med den vetskapen framstår EU:s attityd och agerande gentemot Israel allt oftare som märkligt och klandervärt – ja, rentav pinsamt.
En sådan hållning är särskilt besvärande när Irans så kallade ”andliga ledare” ännu en gång uppmanar till utplåning av Israel. Det är ayatollornas uttalade vilja. Den ”slutgiltiga lösning” som Iran eftersträvar för ofrånkomligen tankarna till Auschwitz-Birkenau, Dachau och Theresienstadt.
Mot sådana uppviglingar till folkmord och förintelse måste EU stå stadigt vid Israels sida och stödja Israels skyldighet att försvara sitt folk utan någon som helst tvekan.
Någon tvekan får heller inte finnas om att Iran inte skulle vänta en sekund med att faktiskt försöka förgöra Israel, i den händelse landet tog kontrollen över de palestinska områdena. Förmågan och intentionen har Iran redan. De skulle göra palestiniernas liv till ett rent shariahelvete.
Trots det högst verkliga hot som förbrytarstaten Iran utgör mot Israel och dess folk så har politiker inom EU – och inte minst i Sverige – satt i system att i stället ifrågasätta Israels agerande genom felaktiga påståenden om att Israel ”ockuperar palestinsk mark” och ”bygger illegala bosättningar”. Dessa politiker, liksom viss media – inte minst svensk sådan – springer Irans, Hamas och andra terroristers ärenden.
I närtid förväntas EU:s ledare diskutera sanktioner mot Israel. Då förutsätter jag att Sveriges utrikesminister Ann Linde driver en avsevärt mer konstruktiv linje än sin företrädare Margot Wallström.
” Att se palestinierna som offer bidrar endast till att minska deras incitament att sätta sig vid förhandlingsbordet.
För mig som kristdemokrat finns det vissa minimikrav för att reparera denna, milt uttryckt, skadeskjutna relation mellan EU och Israel:
Ändra attityden – Israel är en vän och en allierad. EU kan och ska inte sprida
Israel-fientliga attityder. Det är fullkomligt oacceptabelt att EU-bistånd finansierar palestinska läroböcker som sprider uttryckligt Israel-hat. Norge stoppade nyligen sitt bistånd till palestinska myndigheter då det framkommit att det finansierat läromedel med antisemitisk propaganda. EU borde självfallet göra detsamma, vilket Europaparlamentet framförde i en resolution i maj. Som demokrat kan jag inte annat än skämmas över att Socialdemokraternas och Vänsterpartiets europaparlamentariker ville radera just den skrivningen.
Palestiniernas ansvar måste belysas. Att
måla en ensidig bild av dem som svaga och förtryckta saknar både rim och reson. En hållbar fredslösning kräver en nyanserad bild. De ensidiga kraven på Israel bidrar endast till att skada fredsprocessen. För palestiniernas destruktiva vägran att förhandla med Israel bär bara de själva, liksom utomstående aktörer som EU och Sverige, ansvaret. Att se palestinierna som offer bidrar endast till att minska deras incitament att sätta sig vid förhandlingsbordet.
Terrorstämpla Hizbollah i sin helhet då det är en antisemitisk terrorsekt som liksom Iran vill utplåna staten Israel. I dag återfinns endast Hizbollahs så kallade ”militära gren” på EU:s terroristlista, men inte den ”politiska grenen”. Mellan ”grenarna” går det inte göra någon som helst åtskillnad – något som Hizbollah själv framhållit. Tyskland, Nederländerna och Storbritannien har förbjudit organisationen i sin helhet. EU, inklusive Sverige borde snarast följa efter.
För oss är det självklart att EU ska öka sitt handelsutbyte med Israel, och verka för att fördjupa dialogen och samarbetet med landet och dess folk. Luftfartsavtalet
mellan EU och Israel, som Europaparlamentet godkände häromveckan, är ett lovvärt exempel. Ett avtal som de svenska socialdemokraterna och miljö- och vänsterpartisterna valde att inte stödja trots att det i praktiken redan hade trätt i kraft och gynnar båda sidor. Sedan avtalet undertecknades har nästan 70 nya förbindelser utvecklats mellan städer inom EU och i Israel – något den svenska vänstern i Europaparlamentet, sin dåliga ovana trogen, inte tycker är något positivt. För det som gynnar Israel, ja, det missgynnar ju som bekant palestinierna. Alltid.
Nu måste EU visa att man är Israels nära, förtrogna vän och på riktigt stå upp för Mellanösterns enda demokrati. Säger man sig förkroppsliga demokratin, de mänskliga fri- och rättigheterna och den regelbaserade världsordningen, då måste man också agera för, och med, Israel – mot terrorism, Hizbollah och ayatollornas Iran. Just därför måste EU och Sverige visa att man är Israels sanne vän. Och det kan man endast göra genom att faktiskt börja bete sig som en sådan. Här och nu.