Containrar för lik river upp känslor på Öckerö
Nyheter: Vid ishallen på Öckerö har kommunen placerat ut två kylcontainrar, om bårhusen i Göteborg skulle bli fulla i samband med coronapandemin, något som väckt känslor kring kommunens hantering av de som avlider på ön.
– Ska man hämta farmor som ligger i sin varma säng och lägga henne i en container vid Öckerö ishall? Vi kanske måste ha containrar, men först måste vi se över vad det finns för möjligheter inom kommunens egna lokaler, säger Johan Ekstedt, som driver en begravningsbyrå på Hönö.
I stället för att ha eget bårhus har Öckerö kommun upphandlat transport till Sahlgrenska.
– Om kommunledningen fattar beslut om att starta ett bårhus, bekosta och drifta det, så har jag inga invändningar. Det är säkert det bästa för öborna, men jag äger inte den frågan. Det handlar om resurser och kompetens, säger Arto Niskala, chef för äldrevården på Öckerö.
Kommunen har placerat ut två kylcontainrar för lik vid ishallen på Öckerö om bårhusen i Göteborg skulle bli fulla. Något som väckt känslor kring kommunens hantering av de som avlider på ön.
Två vita kylcontainrar står några meter från Öckerö ishalls publikingång, lite längre bort korsar några spelare med svarta dräkter en fotbollsplan och en hundägare släntrar ner från stigen bredvid med två malteser.
Containrarna ska användas för att förvara avlidna. En av anledningarna till att kommunen har valt just den här platsen är för att det går att lätt komma dit med bil för begravningstjänst.
– Ska man hämta farmor som ligger i sin varma säng och lägga henne i en container vid Öckerö ishall? Vi kanske måste ha containrar, men först måste vi se över vad det finns för möjligheter inom kommunens egna lokaler, säger Johan Ekstedt.
Han driver en begravningsbyrå på Hönö och när GP kontaktar honom har han redan hört talas om containrarna och varit där för att titta.
– Hade det varit katastrofläge med en plötslig ökad dödlighet, så får man göra vad nöden kräver. Men när man lugnt och stilla kan planera för ett ökat dödsantal, då kan man göra det med värdighet.
Johan Ekstedt hyllar vårdpersonalen som tar hand om de äldre i livets slutskede. Men menar att det någonstans i beslutsprocessen om hanteringen av avlidna på Öckerö gått snett.
– Någonstans har man tappat människan, en död kropp är också en kropp, säger han.
Fem minuter bort med bil från kylcontainrarna ligger Öckerö kommuns äldreboende Solhöjden. Där finns ett rum som tidigare använts som bårrum.
– Det är i otroligt fint skick, det behöver bara uppdateras med nya kylceller, säger Johan Ekstedt.
Han har suttit många timmar med upprörda anhöriga som precis förlorat någon och vet hur viktigt det är för de sörjande att få ha kvar de avlidna på ön. Och ett bårrum skulle möjliggöra det i högre grad, men i stället transporteras avlidna till bårhuset på Sahlgrenska.
I mitten av april somnade Öckeröbon Ingegerd Andersson in på Solhöjdens äldreboende. Dottern Lilian var vid hennes sida. Anhöriga som mister en närstående ska egentligen få två val: Att själva kontakta en begravningsbyrå som ombesörjer transport med kista till kyrkans bisättningshus på Öckerö, eller låta kommunen ringa sin upphandlade transportör som fraktar kroppen till Göteborg. Kommunen betalar färden till stan, men transporten tillbaka till ön får den anhörige själv betala.
Men Lilian fick aldrig göra det där valet.
– Sköterskan gav mig beskedet att mammas kropp skulle köras från ön. Jag sa att jag inte ville detta och att jag redan valt begravningsbyrå. Det kändes ovärdigt att kroppen skulle transporteras fram och tillbaka till stan, inte minst för att mamma tillbringat den allra största delen av sitt liv på ön. Jag fick senare veta att transporten blev av först närmare elva timmar senare.
Att det fanns ett alternativ – att direkt kontakta en begravningsbyrå – fick hon veta först när det var för sent.
– Vi hade en oerhört nära relation. Nu blev jag berövad något jag hade behövt i min sorgebearbetning, att få bädda för mamma i kistan och få stoppa om henne en sista gång.
Nu är det bara några dagar sedan Ingegerd Anderssons gravsten restes på Hönö. Lilian lägger snittblommor i vitt, rött och blått på graven. Efter Ingegerds död har Lilian fått höra från personalen att de för några månader sedan fått direktiv från kommunen att inte meddela anhöriga att de har ett val.
Hon har kontaktat kommunen, kyrkan och regionen för att försäkra sig om att andra inte hamnar i hennes sits. Hon berättar om frustrationen över kommunens hantering av avlidna.
– Jag har pratat med flera drabbade anhöriga, och även fått se Solhöjdens fina bårrum där min pappa vilade för sexton år sedan. I lugn och ro fick vi välja begravningsbyrå
” Det kändes ovärdigt att kroppen skulle transporteras fram och tillbaka från stan
Lilian anhörig
och kista. Varför väljer inte Öckerö kommun att ta det i bruk av hänsyn till ö-borna?
– Jag tänker på makor som vårdat sina makar hemma, eller tvärtom, och när de dör får de beskedet att deras älskade ska fraktas till stan. Det känns etiskt fel på alla plan. Det sista man behöver när man förlorar en älskad är att behöva uppleva ännu
en sorg mitt i sorgen, säger Lilian.
Fram till för ett antal år sedan hade Svenska kyrkan på Öckerö platser för både de som precis gått bort och de som hunnit bäddas ner i kistor. Men utrymmet räckte inte riktigt till och kyrkan ville bygga ut.
– Om vi skulle bygga något som skulle fungera som bårhus också så måste vi självklart ha full kostnadstäckning för det eftersom det inte är vårt ansvar. Men vi kom aldrig så långt att det diskuterades på allvar, säger Stefan Linderås, kyrkogårdsansvarig för Svenska kyrkan Öckerö.
I stället för att ha eget bårhus har Öckerö kommun upphandlat transporten till Sahlgrenska tillsammans med Göteborg, Mölndal och Partille.
Kylcontainrarna införskaffades som ett led i att höja beredskapen på ön om det blir många dödsfall kopplat till coronapandemin och bårhusen i Göteborg blir fulla. För värsta möjliga scenariot.
För att kommunen inte ska riskera att stå utan förvaringsmöjlighet för avlidna har de, enligt ett mejl från Öckerö kommuns kommunikatör Sara Nyrén, vägt olika alternativ mot varandra.
Men hur nära förestående är det att containrarna ska behövas? Enligt Västra Götalands regionens statistik för vecka 24 låg Öckerö på en oönskad tredjeplats, efter Tibro och Töreboda, bland regionens 49 kommuner när det gäller antal smittade per 10 000 invånare. Men vecka 26 är det fler kommuner där antalet konstaterade fall ökat och Öckerö återfinns istället på en sjundeplats.
Öckerö kommun har tidigare förklarat för GP att de inte tänker berätta hur många som smittats och avlidit av befolkningens sköraste, alltså de som bor på deras äldreboenden. Men enligt Socialstyrelsens senaste siffror, från mitten av juni, är antalet bekräftade fall på särskilt boende i Öckerö kommun uppe i tio personer som är över 70 år.
Arto Niskala, chef för äldrevården, har ansvar för personer som avlider i hemsjukvården och på äldreboenden i Öckerö kommun.
– Vi håller ställningarna, det är ingen katastrof, inte ens i närheten. Jag är nöjd med att vi ändå kommit ganska lindrigt undan trots att det är smittspridning bland allmänheten. Vi får hoppas att det fortsätter så här, säger han.
I dagsläget är containrarna helt tomma och, enligt uppgift till GP, var det tänkt att avlidna skulle placeras i liksäckar på golvet. Men Arto Niskala menar att det ännu inte är klart hur containrarna ska användas och om så blir fallet ska de inredas. Att det kommit instruktioner om att människor ska läggas i säckar på golvet tillbakavisar han.
– Det kan absolut inte stämma, det låter väldigt konstigt för mig, säger Arto Niskala.
Varför används inte kylrummet på äldreboendet Solhöjden i stället för containrar?
– Det avvecklades redan för 15 år sedan och är i dag inte riktigt lämpat för ändamålet att förvara personer där.
Han tillägger att det är väldigt ovanligt att det finns bårrum på äldreboenden i dag, speciellt eftersom just den biten är regionens ansvar. Det har aldrig funnits en tanke om att bygga om lokalen till ett bårrum igen, förklarar han, inte ens nu med covid-19.
– Om kommunledningen fattar beslut om att starta ett bårhus i Öckerö kommun, bekosta och drifta det, så har jag inga invändningar. Det är säkert det bästa för öborna, men jag äger inte den frågan. Det handlar om resurser och kompetens, säger han.
När kyrkan ville bygga ut för ett antal år sedan var kostnaden för verksamheten tredelad mellan kyrkan, kommunen och regionen.
När regionen drog sig ur, gjorde kommunen också det, berättar Arto Niskala.
När det gäller transporten hela vägen till Sahlgrenska lutar kommunen sig på hälso- och sjukvårdslagen.
– Det står i hälso- och sjukvårdslagen i dag att när en person avlider så har kommunen ansvar att transportera avlidna till närmaste bårhus, och närmaste bårhus för Öckerö är Sahlgrenska i Göteborg.
Det har framkommit kritik mot att personer fått lämna ön direkt efter de avlidit, hur ser du på det?
– Det är känslosamt och vissa upplever att det är jobbigt. Men vår skyldighet är att informera de anhöriga om vilka alternativ som finns.
Enligt Arto Niskala har kommunen brustit i informationen till anhöriga sedan de bytte transportör i höstas. Anställda fortsatte i vissa fall att informera om den tidigare transportören, vilket bryter mot kommunens upphandlade avtal, men efter ytterligare information till äldreboendena blev det i stället fel åt andra hållet.
– Det är givetvis beklagligt om förväntningarna har varit att kistan eller kroppen ska få stanna kvar på ön och detta inte har skett. Det kan vi bara beklaga om vi brustit i att informera om vad som gäller. Vi ska rätta till det här givetvis. Anhöriga har sista ordet.
Han tillägger att när den nya leverantören hörde av sig och undrade
varför de enbart fått runt fem transporter istället för de cirka 70 som utlovades i upphandlingen, fick kommunen informera äldreboendena igen.
Har personal förbjudits att berätta att de kan välja begravningsbyrå direkt i stället för att de närstående transporteras till Sahlgrenska?
– Både och. Sköterskorna hade fått information om vad som gäller med den nya leverantören, men de fortsatte kontakta den gamla leverantören och det är inte tillåtet. Men sen borde jag varit tydligare med att om de anhöriga väljer en begravningsbyrå så kan de välja vilken de vill, men vi får inte rekommendera något företag, säger Arto Niskala.
Den tidigare transportören kunde också lägga de avlidna i kistor, vilket gjorde att de kunde köras direkt till kyrkan på Öckerö.
Borde inte ett krav om kistläggning varit med i upphandlingen om det nu finns en önskan bland anhöriga att de avlidna ska stanna på ön?
– Det var bara för transporten och samma regelverk för alla kranskommuner. Och det är fortfarande så att de anhöriga kan välja vilken begravningsbyrå de vill kontakta. Men det är klart att det är jobbigt precis när ens anhörig går bort, säger Arto Niskala.
” Arto Niskala menar att det ännu inte är klart hur containrarna ska användas om så blir fallet ska de inredas