Gick in i väggen – sedan skapade Ksanet en helt ny sorts gemenskap
Barn frågade om hon hade hade bajs i ansiktet. Vuxna varför hennes svenska är så bra. Men när Ksanet Habte blev utbränd förstod hon inte att det kunde ha med rasism att göra – eftersom ingen annan pratar om det. Nu är hon nominerad till priset Svenska hjä
Imars blev 29-åriga Ksanet Habte nominerad till Aftonbladets pris Svenska hjältar för sitt arbete med nätverket Fiori. Stommen är en Facebookgrupp och ett Instagramkonto där inledningsvis svarta kvinnor, men numera även män, delar med sig av sina erfarenheter av psykisk ohälsa. Ksanet Habte håller även föreläsningar och workshops.
När hon själv gick in i väggen försökte Ksanet förstå vad som hänt henne genom att ta del av andras erfarenheter. Jakten efter något att spegla sig i blev dock resultatlös.
– Det fanns ingenstans där jag kunde lära mig att navigera i min diagnos. Visst fanns det grupper som pratade om stress och psykisk ohälsa, men där saknades väldigt många perspektiv, säger hon.
Historien som leder fram till grundandet av Fiori börjar 2018 när Ksanet Habte själv gick in i väggen. Fast egentligen börjar den kanske med hennes uppväxt som svart flicka under tidigt 2000-tal i Sverige.
Eller så går rötterna hela vägen tillbaka till föräldrarnas flykt från Eritrea för över 30 år sedan.
– Deras sätt att hantera sina trauman har varit att tränga undan i stället för att bemöta dem. De har inte haft det utrymmet eller resurserna i Sverige. Och självklart har deras psykiska ohälsa påverkat mig, säger Ksanet Habte.
Att prata om sin egen psykiska ohälsa med en äldre generation som flytt krig och konflikter kan också vara svårt, förklarar Ksanet Habte. I jämförelse ter den sig oansenlig, samtidigt som okunskap kring ämnet skapar viss stigma.
– Många kan inte gå hem till sina familjer och säga ”jag är deprimerad”. Då blir följdfrågan ”vad har du att vara deprimerad över?” Det finns inte utrymme för jobbiga perioder i livet.
Ksanet Habte växte upp i Gamlestan och tvingades tidigt att lära sig hantera rasistiska påhopp. Någon frågade om hon hade bajs i ansiktet. En annan fick inte leka med Ksanet på grund av hennes hudfärg. Än i dag kan möten med vänners föräldrar göra Ksanet nervös på grund av hur hon blev bemött som barn.
I vuxen ålder har Ksanet Habte fått höra apljud när hon handlade bananer. Till synes oskyldiga frågor,
som varför hon pratar så bra svenska, sätter också sina spår.
– Även om man låtsas att man inte bryr sig så gör man det. Jag blir ju behandlad på ett sätt på grund av något jag inte styr över, färgen på min hud.
– Att hela tiden känna att jag måste jobba tre gånger mer för att bli accepterad, det är något jag lärt mig sedan jag var en liten flicka, säger Ksanet Habte.
Arbetet med Fiori är helt ideellt, till vardags jobbar Ksanet på Skatteverket. Under en hektisk period för två år sedan började hon sova dåligt och glömma saker som vanligtvis var självklart.
– Men jag fortsatte som ingenting tills jag vaknade en dag och inte kunde gå till jobbet.
Sjukskrivningen hon trodde skulle vara ett par dagar blev tio månader lång. I dag hyllar Ksanet Habte läkaren hon hade turen att träffa. Hon var den första som påpekade att saker utöver jobbet kan ha bidragit till Ksanets utbrändhet.
– Då var det helt nytt för mig. När de perspektiven inte finns någon annanstans i samhället är det ju svårt att applicera på sig själv.
Nu mår Ksanet Habte bra. Hon har lärt sig sätta gränser, blivit mer lyhörd till kroppens signaler och kan säga nej utan att känna skuld. Hon lägger tid på återhämtning och sätter sig själv i först.
Sedan starten har Fiori vuxit och skapat en helt ny sorts gemenskap. Då, för två–tre år sedan, hade Ksanet Habte inte känt sig bekväm
” Jag blir ju behandlad på ett sätt på grund av något jag inte styr över, färgen på min hud.
med att prata om sin utbrändhet på det öppna vis hon gör i dag. Med det i backspegeln ser hon fram emot vad som kan hända på området två–tre år framåt.
– Jag fick ett meddelande av en kvinna som sa ”tack vare detta kontot har jag bestämt mig för att söka vård”. Det får jag höra ofta, att personer ska ta tag i sin psykiska ohälsa och att de inte känner sig ensamma längre. Sådana meddelanden ger mig otroligt mycket kraft, säger Ksanet Habte.