Regimens hårda tag hotar Asiens finanscentrum
Hongkong har länge varit ett av världens största finansiella centrum, en väg både in i och ut ur världens näst största ekonomi, Kina. Frågan är om den nya säkerhetslagen och oroligheterna som följt med den hotar stadens status – eller om pengarna fortsätter flöda.
”Säkerhetslagen är viktig för att återställa stabilitet och säkerhet, som har drabbats hårt av oroligheter.”
Orden kommer från ett uttalande av Hongkongs största handelskammare HKGCC, en av många tunga spelare inom näringslivet som tagit ställning för den nya lagen. Två andra som gjort samma sak är de brittiska storbankerna HSBC och Standard Chartered, med stor närvaro i både Hongkong och Fastlandskina.
Det senare fick den brittiska utrikesministern Dominic Raab att gå till attack mot två av landets största företag.
– Vi kommer inte att offra folket i Hongkong för bankirernas bonusar, sade han vid en presskonferens.
Efter Hongkongs snabba ekonomiska tillväxt och modernisering på 1950- och 60-talet lockade staden många utländska bolag, och Hongkong kallas ibland ”porten till Kina” i ekonomisammanhang. Till skillnad från Fastlandskina har Hongkong ett oberoende rättsväsende, vilket lockat många bolag just hit. Men det är just rättsväsendet som nu är under attack. Hongkongs advokatsamfund är en av många organisationer som är ”allvarligt bekymrade” över den nya säkerhetslagen.
En advokat som i alla fall delvis delar oron är Kristian Odebjer, som länge bott i Hongkong. Förutom arbetet som jurist är han även ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong. Den nya säkerhetslagen kan få stora konsekvenser, varnar han.
– Mest påfallande är att lagen inte har antagits av Hongkongs egen lagstiftande församling, vilket är vad som har överenskommits. I stället har den stiftats direkt av folkkongressen i Peking. Det innebär att principen ”ett land – två system” urvattnas.
Lagen gör det möjligt att föra personer från Hongkong till fastlandet för lagföring, och domarna i de ärenden som avgörs i Hongkong handplockas av regeringen.
– Frågor om rättsväsendets oberoende i Hongkong blir befogade, säger Kristian Odebjer och fortsätter:
– Det är för tidigt att säga vad det innebär konkret för näringslivet. Men osäkerhet är aldrig bra, och rent allmänt kan man befara att det rådande läget verkar hämmande på investeringar i Hongkong.
Tunga ekonomiska spelare har tagit ställning för den nya lagen. Varför?
– Man kan ana att de blivit utsatta för påtryckningar. Kinesisk statsmedia beklagade sig över att det tog för lång tid för HSBC att ge sitt stöd.
Demonstrationerna och oroligheterna som pågått till och från i ett år är han inte lika orolig över.
– Det är inte ett omedelbart hot mot Hongkongs ställning inom näringslivet, men de har lamslagit delar av staden under kortare perioder, säger han.
Kristian Odebjer är tveksam till om Hongkongs status som globalt finanscentrum på allvar hotas av utvecklingen.
– Även om Hongkong numera är en relativt liten del av Kinas totala ekonomi så är dess roll som internationellt finanscentrum oerhört betydelsefull för kinesiska företag. Kinas regering är mån om att Hongkong ska fortsätta spela den rollen, och har alltså goda skäl att ta den oro som finns hos näringslivet på allvar, säger han.
Och siffrorna ger honom rätt. Trots våldsamma demonstrationer och politisk oro blev Hongkong under förra året världens ledande marknad för börsnoteringar. Framför allt var det den kinesiska techjätten Alibaba som bidrog till förstaplatsen, genom en notering som drog in över 100 miljarder kronor och därmed blev världens största under 2019.
Pengar från Fastlandskina fortsätter också att flöda till staden. I slutet av 2019 utgjorde kinesiska företag 73 procent av Hongkongbörsens värde. Och för bara några veckor sedan slog det kinesiska e-handelsbolaget JD.com till med en notering på Hongkongbörsen som drog in nästan 40 miljarder kronor.