Analys
Det blir en historisk nationaldag för USA i dag. Mycket står i år på spel den 4 juli. Spridningen av covid-19 är omfattande. Statyer och minnesmärken ifrågasätts. Och Donald Trump kritiseras innan han ens talat.
juli markerar USA:s självständighet. Firandet är vanligtvis patriotiskt och omfattande. Men i år försöker delstat efter delstat att tona ned festligheterna. USA har nått rekordsiffran över 50 000 registrerade coronasmittade på en dag. Delstater som Florida, Georgia, Texas och Arizona – som öppnade en rad verksamheter nyligen – försöker stänga igen.
– Vi har inte spridningen under kontroll, säger USA:s främste smittskyddsexpert Anthony Fauci som finns med i Vita husets kristeam.
– Vi hanterar det bra, kontrar president Donald Trump.
Trump inleder firandet med ett utomhusmöte vid Mount Rushmore i South Dakota, nationalparken där porträtt av fyra av de tidiga amerikanska presidenterna huggits ut i bergsmassivet. Här har många mer sentida presidenter talat, bland andra Franklin D Roosevelt, Ronald Reagan och Bill Clinton.
Men i år är det betydligt mer kontroversiellt. Ursprungsbefolkningen anser att området, Black Hill, är helig mark och har krävt tillbaka det sedan länge. Högsta domstolen, HD, gick på ursprungsbefolkningens linje i ett utslag 1980. På senare tid har det även kommit fram att skulptören Gutzon Borglum, som högg ut presidenternas porträtt, haft anknytning till rasistiska Ku Klux Klan. Det gör att debatten om Mount Rushmore har eskalerat under den senaste tiden.
Krav har också rests på att statyer och minnesmärken som har anknytning till sydstaternas konfederation under inbördeskriget och till rasismen i USA:s historia skall monteras ned. En del har redan välts eller förstörts av demonstranter. När Donald Trump nu väljer att framträda vid Mount Rushmore kritiseras han av det skälet innan han talat.
Inbördeskriget 1860-1865 vanns av nordstaterna, sydstaterna besegrades och slavsystemet var över. Men det hindrade inte att monument och statyer som glorifierade sydstatsgeneraler och konfederationen restes både i syd och nord långt in på 1900-talet.
I USA:s kongressbyggnad i Washington finns statyer föreställande militärer från konfederationen, politiker och kända personer som betraktas som rasister, byggnader och salar i kongressen bär även namn efter politiker och donatorer som agerat rasistiskt. Problemet är att det är delstaterna som har beslutat vilka statyer och porträtt som kan skall representera dem. Flera delstater överväger att flytta bort statyer och ändra namn på byggnader, andra delstater är mer tveksamma och vill se statyerna som historiska monument.
Ett antal militäranläggningar bär dessutom namn efter konfederationens ledare. Fort Bragg i North Carolina är den mest kända och en av världens största försvarsförläggningar. Braxton Bragg var general i sydstatsarmén.
Till de mer komplicerade platserna – där förändringar kan komma att krävas – är sydstatsgeneralen Lees hus som ligger som ett nationalmonument på Arlingtonkyrkogården, på kullen ovanför president John F Kennedys grav.
Monument på slagfälten under inbördeskriget kan också behöva omvärderas, till exempel Gettysburg där flera monument hyllar sydstatssoldater.
USA:s förste president George Washington var slavägare liksom Thomas Jefferson. Washingtons hem Mount Vernon är nationalpark liksom Jeffersons hem Monticello.
Kontroversen kring monumenten i USA är inte nytt, men har fått kraft under demonstrationerna efter George Floyds död och i rörelsen Black Lives Matter.
Högtidlighållandet under nationaldagshelgen den 4-5 juli sker dessutom mitt under spridningen av covid-19 då hälsomyndigheterna uppmanar alla att helst hålla sig hemma.
En av dem som vittnade i går var Zeki Demir, en tekniker som arbetade åt konsulatet. Han sade att han kallats till konsulns residens, som ligger nära konsulatet.
– Det var fem till sex personer där ... de bad mig tända upp ugnen. Det fanns en känsla av panik i luften, sade Demir i rätten enligt nyhetsbyrån Reuters.
Enligt åtalet har han i förhör också berättat att han sett köttstycken och att golvet kring ugnen såg ut att ha rengjorts.
Hatice Cengiz närvarar vid rättegången. Hon säger till nyhetsbyrån AFP att hon vill få veta var kroppen är samt vilka bevis som finns mot mördarna och anstiftarna.
– Jag kommer att fortsätta följa alla lagliga vägar för att ställa Jamals mördare till svars och jag kommer inte att vila innan vi får rättvisa för Jamal, säger hon.
Även FN:s särskilde utredare Agnès Callamard är på plats. Hon säger att omständigheterna i fallet är mycket komplicerade.
– Men en bra process här kan bygga upp (bevis för) något som kan hända om fem år, tio år.