BORDSÖL NYA TIDENS FOLKÖL
Mikrobryggerierna har hittat en nygammal produkt - det alkoholsvaga ölet. Folkölet är en klassisk törstsläckare som inte längre domineras av mainstreamprodukter från de stora bryggerierna. Gourmet smakar öl med tyngd och låg alkoholhalt.
Hos Johan Palo i Folkölsbutiken på Hornsgatan i Stockholm blir ”förmiddagskaffet” en mörk Göteporter på 3,5 procent. Smaken liknar starkporterns choklad-, mocka- och lakritstoner utan den tyngd alkoholen för med sig, men med gott om karaktär. Det skummiga i glaset är bara ett av många tecken på de alkoholsvaga ölens frammarsch i Sverige. I småbryggeritrendens kölvatten har de alkoholsvaga ölen plötsligt klivit fram både på matbordet och som törstsläckare. Fantasin är enorm – nu finns alternativ till alla olika starkölsvarianter, och allt fler konsumenter upptäcker dem.
Från 1990-talets rekordlåga 20-talet svenska bryggerier har utvecklingen skett explosionsartat. Ja, det puttrar och jäser numera i drygt 250 bryggerier, och lätt raljerande kan man säga att var och varannan svensk nu skulle kunna brygga öl hemma i badkaret och faktiskt få ut det på marknaden. Så är det, som tur är, inte. Systembolaget har viss kvalitetskontroll även över de lokala och småskaliga produkter som säljs i deras butiker, och marknaden har blivit stentuff. Dåligt öl blir inte långvarigt när allt fler konsumenter vet hur ett bra öl smakar.
Samtidigt som mångfalden blir allt större gör konkurrensen det emellertid svårt för småbryggerierna att nå monopolets bästa hyllplatser. Den senaste tiden har därför vägen ut på vår reglerade marknad börjat gå via lågalkoholprodukter. Systembolaget säljer öl med över 3,5 volymprocent samt under 0,5. Det är i spannet däremellan allt fler av landets småbryggerier hittat sin nya försäljning, i en klass som fram till för bara ett par år sedan helt dominerades av de stora bryggerijättarnas mainstreamprodukter. Lättöl eller folköl må de kallas, men faktum är att gränserna för vad som är vad suddats ut. Eftersom ölen får säljas i vanliga matvarubutiker har ett allt vanligare samlingsnamn blivit ”bordsöl”.
Bordsölet har dock sitt ursprung i främst folkölet, ett öl med ett halvt århundrade på nacken. Det lär ha varit Gunnar Sträng, finansminister 1955–1976, som ville införa en ölklass strax under mellanölet då det senare var föremål för politisk diskussion. År 1977 förbjöds sedermera mellanölet, men av Strängs förslag blev det inget. Däremot har benämningen ”folköl” satt sig i svenska hjärtan och strupar, och det innefattar i dagligt tal allt mellan 2,25 och 3,5 volymprocent. Skattemässigt är öl upp till 2,8 procent befriat från alkoholskatt, och upp till 3,5 procent är momsen lägre än på starkare öl – något som lett till att priset skiljer sig en del på dessa två folkölstyper i dagligvaruhandeln.
Nog om historien, för när vi nu skriver 2017 i våra kalendrar har dessa öl fått en renässans väl värd att vårda. Runt om i landet finns plötsligt fler av småbryggeriernas alkoholsvaga bordsöl i matvarubutiker och på krogar. Och i huvudstaden har ett folkölskafé nyligen öppnat strax efter att två specialbutiker för alkoholsvaga öl berikat stadsdelen Södermalm. Nu finns alltså flera möjligheter för småbryggerierna att synas, vilket i sin tur kanske skulle kunna leda till större efterfrågan och hyllplats på monopolet för samma bryggeriers starkare varianter.
Niklas Jakobson på Stockholm Brewing, som bland annat
”Många tänker nog inte på det, men den mesta bärsen i England är inte starkare än runt 3,8– 3,9 procent.”
gör en saison i folkölsversion, håller delvis med.
– Egentligen är bordsöl ett nödvändigt ont för att reglerna för försäljning ser ut som de gör. Samtidigt är trenden kul! Och egentligen kanske inte så konstig. Många tänker nog inte på det, men den mesta bärsen i England är inte starkare än runt 3,8–3,9 procent.
Han ser en bra efterfrågan även om det i hans fall främst handlar om ett öl man gör när det råkar finns lediga jästankar.
– Det är ju minst lika svårt att tillverka öl med låg alkoholhalt som öl med hög. Kanske till och med mer komplicerat att få fram något riktigt bra. Trots det är det svårare att ta betalt för ett öl med lägre alkoholhalt. Jag vet faktiskt inte riktigt varför det är så, kanske för att dagligvaruhandeln ofta har ganska höga påslag.
Det händer att Stockholm Brewing får frågor om de har fler folkölsvarianter, särskilt från butiker som redan köper in deras ännu alkoholsvagare öl.
– Men rent ekonomiskt är folköl inte en viktig produkt för oss, ännu.
Det är det inte heller för Landskronabryggeriet Brekeriet, vars Picnic Sour Ale säljs i butiker runt om i landet.
– Från allra första början tillverkade vi den för att det var den enda typ av produkt som vi kunde sälja direkt på bryggeriet till våra besökare. Det är nämligen förvånansvärt få som känner till att vi måste sälja starkölen via Systembolaget, säger Fredrik Ek på bryggeriet.
Picnic Sour Ale är ett, för Brekeriet typiskt, syrligt öl med tillsats av rabarber. Alkoholmässigt håller det lättölsstyrka.
– Detta är det tredje lågalkoholölet vi gör. Det är inte en livsviktig produkt, men sedan i somras har vi bryggt tre batcher, totalt 6 000 liter. Det är bra, och vi hoppas att detta kan bli en stående produkt i vår portfölj.
Är bordsöl bra för att göra folk nyfikna på era andra produkter?
– Ja, än så länge är det nog så att de som redan känner till oss och våra starköl även testar detta, men förhoppningen är att det också ska bli tvärtom så att fler blir nyfikna på oss. Många överraskas över att ett lättöl kan ha så mycket karaktär
som vårt; det är inte särskilt vanligt. Prismässigt är det svårt att hitta rätt, menar Fredrik Ek. – Ja, jämfört med den stora skaran lättöl blir det en stor prisskillnad, eftersom detta är ett hantverksöl. Ändå märker vi inte av någon tvekan från vare sig butiker eller restauranger kring att köpa in det. Konkurrensen är dock tuff även inom bordsöl. – Den är lika tuff som på starkölssidan. Det finns så ofantligt mycket öl i så många olika stilar att det är svårt att sticka ut, säger Fredrik Ek.
Hos duon bakom Bottle Shop på Kocksgatan på Södermalm i Stockholm blir det tydligt. Här trängs massor av öl på hyllorna i den lilla men välfyllda butiken, och det är inte bara svenskt utan öl från hela världen – något som beror på att ägarna Martin Jämtlid och Fredrik Glejpner drivit ölimport under flera år. Sommaren 2016 öppnade de sin ölbutik.
– Vi var på en festival i England när polletten trillade ner. Där fanns så mycket bra öl med en alkoholhalt strax under 3,5 procent, vilket innebar att Systembolaget inte kunde sälja dem. Alltså kunde vi inte heller satsa på dem, om vi inte själva började sälja ölen.
Det blev startskottet, och snabbt fylldes sortimentet på med öl från Italien, Belgien, Frankrike, Tyskland …
– Gemensamt för alla var att dessa öl redan gjordes för de inhemska marknaderna. Det är alltså inte specialbrygder för oss. Nu har även den svenska marknaden mognat, och våra småbryggerier levererar minst lika bra bordsöl. Det är roligt; vi har tidigare inte jobbat med svenska bryggerier, men i och med att vi redan var i branschen hade vi bra kontakter.
Varför blev det just Södermalm i Stockholm? Är det hipsterfaktorn?
– Ja, det hade nog varit svårt att öppna någon annanstans. Här finns många unga ölintresserade, men också många med träningsintresse och en del unga föräldrar som inte vill ha alkoholstarka öl.
Klientelet är ganska blandat med kvinnor och män från 20 till 65 år, berättar de. Många har inte så bra koll på öl utan ber gärna om hjälp. De flesta lämnar butiken med en blandad kasse. Hyllorna rymmer 129 olika sorter, men det räcker inte att bara ha många öl.
– Nej, de måste rulla också. Vi sållar en hel del och väljer ut det som är bra.
Bottle Shop har stort fokus på kombinationen av öl och mat och arrangerar bland annat provningskvällar. De säljer också folköl till restauranger runt om i landet och har ett koncept där de levererar en flaskkyl fylld med olika sorter som kan stå i restaurangen.
– Det här är ju den bästa bordsdrycken. Nu kan servitören sälja in ett spännande öl istället för mineralvatten till den gäst som vill ha lite eller ingen alkohol.
Någon kritik för att ölen kostar minst lika mycket eller mer än en starköl har inte Martin Jämtlid och Fredrik Glejpner märkt av.
– Nej, responsen har hittills varit fantastisk.
Några kvarter bort beskriver Johan Palo sig själv som mångsysslare från Mariestad. Han har bland annat jobbat som bagare på Bageri Petrus och som säljare på Johan & Nyström. På sistnämnda lärde han känna Johan Ekfeldt, grundare och tidigare ägare av kafferosteriet. Tillsammans öppnade de Folkölsbutiken på Hornsgatan i höstas, och filosofin är tydlig.
– Jag ville ha en butik för vanligt folk som tycker om god dryck, inte bara för nördarna. Hit kommer både män och kvinnor i alla åldrar. Många råkar också gå förbi här; läget är bra, framför allt sommartid.
Vad säljer bäst?
– De flesta kunder frågar mig om hjälp, och jag rekommenderar olika drycker beroende på vad de exempelvis ska äta till. Mycket humle är kanske inte så trendigt längre, men det säljer fortfarande bra. Syrligt öl är inne, och det uppskattas även av dem som inte brukar dricka öl.
Spelar alkoholhalten någon roll?
– Ja, bäst går antingen alkoholfritt eller öl med 3–3,5 procent alkohol. Lättöl är svårast. På Folkölsbutiken ligger fokus på svenska öl. Johan Palo ser det som sin mission att hjälpa de svenska bryggarna.
– Jag ser ju vilka hål som finns och tipsar bryggerierna så att inte alla gör samma sak. Jag tror verkligen på folköl som en framtida dryck, säger Johan Palo samtidigt som hans pappa kommer in i butiken, byter om till förkläde och tar emot dagens första kunder.
– Den 24 augusti öppnade vi, och fyra dagar senare fick jag och min fru barn. Så här hjälper hela familjen till, något jag tycker ger butiken dess själ.
” Mycket humle är kanske inte så trendigt längre, men det säljer fortfarande bra.”