HAR ETT MÅL

mat någonsin fått dig att börja gråta? En specifik rätt, kanske? En smak, eller var det upplevelsen? Nej, det har aldrig hänt. Jag har ätit mig runt hela världen, och aldrig har jag gråtit av mat. Är jag en okänslig person? Kanske. Men att gråta av mat? Vad händer i sinnet när vi äter och dricker, vad är det för känslor som förmedlas? Vad skulle få en att faktiskt gråta? Vi vet ju att smak är starkt sammankopplat med våra känslor; vi minns saker vi åt i vår barndom, en specifik smak kan skapa antingen känslor av välbefinnande eller starkt obehag. En smak kan till och med vara så obehaglig att man kräks. Vilket jag vet är vanligare än att man börjar gråta.

Så vad krävs för att en maträtt ska få dig att gråta? Då det inte är själva smaken, texturen eller doften som faktiskt framkallar tårar (som det är när man kräks) måste det ju ligga helt på det känslomässig planet. En förnimmelse av något, kanske? En rätt som framkallar en så stark kärleksfull känsla att tårarna bara kommer. Det har i min teori helt att göra med minnen, och framför allt trygghet. En känsla av säkerhet. Det har nog inte så mycket alls med själva maten att göra.

Jag älskar ju mat och dryck – det är tydligt för de flesta som känner mig, och några kanske skulle kalla mig besatt. Och några (särskilt min allra närmsta partner) skulle också kalla mig lite överkänslig när det gäller vissa saker, som sorgliga filmer, särskilt om de involverar hundar eller barn. Hemlösa hundar, ensamma människor. Men mat? Kanske har jag inte lyckats pricka in den där rätten som helt och fullt tar mig på sängen, förflyttar mig till min barndoms lyckligaste dag och totalt försätter mig i trans. Jag ser fram emot den stunden. Och den maträtten.

För att se om normen är att gråta eller inte gråta har jag ställt frågan till några av våra talangfulla svenska kockar.

Marcus Jernmark, kökschef på Restaurant Frantzén: JA! Jag grät över en sjöborrerätt och har även en teori om att de gäster som gråter främst är män. Det är oftast över rätter som är ljumna, aldrig kalla, samt att det ofta är något som de vet från början att de kommer att tycka om.

Olle T Cellton, Babette: Nej, men jag blev väldigt tagen av en upplevelse på Chez Panisse för 1,5 år sedan.

Niklas Ekstedt, Ekstedt: Nej, aldrig.

Mathias Dahlgren, Matbaren och Rutabaga: Nej, men jag kan bli tagen av mat och dryck i kombination.

Tom Sjöstedt, Lilla Ego: Nej, jag väntar fortfarande på den rätten.

Daniel Müllern, Villa Strandvägen: JA! ( men kommer inte ihåg senaste gången).

Magnus Ek, Oaxen Krog & Slip: Nej, men nära under en väldigt bra helhetsupplevelse.

Björn Frantzén, Restaurant Frantzén: Nej.