LÅT MAT TA TID

Da­ni­el­la Il­ler­brand om var­för mat tar läng­re tid att la­ga än 15 mi­nu­ter.

Gourmet - - INNEHÅLL NR 6 -

Var­för ska all mat gå så fort att la­ga? ­Da­ni­el­la ­Il­ler­brand om var­för vi al­la bör sak­ta ner fram­för ka­strul­ler­na.

PÅ SE­NAS­TE TI­DEN har det av nå­gon an­led­ning vux­it fram en trend i Sve­ri­ge som hand­lar om att mat ska gå så fort som möj­ligt att la­ga. Böc­ker, tv, ja även so­ci­a­la me­di­er är ex­tremt fo­ku­se­ra­de på det­ta.

Jag bör­jar med att för­kla­ra min aver­sion mot det­ta. När jag var yng­re och bod­de i NYC tit­ta­de jag myc­ket på Food Network. Då jag var mat­in­tres­se­rad och bod­de i USA var många av des­sa tv-koc­kar en in­spi­ra­tion för mig. Jag lär­de mig att la­ga pas­ta av Ma­rio Ba­ta­li’s Mol­to Ma­rio, jag lär­de mig bäs­ta sät­tet att gril­la en ado­bo-kyck­ling av Bob­by Flay. Lis­tan kan gö­ras lång.

DET FANNS DOCK två pro­gram som jag ald­rig vil­le tit­ta på. Det var 30 mi­nu­te me­als med Rachael Ray och Se­mi ho­me­ma­de med Sand­ra Lee. Och var­för? Jo, för allt de gjor­de var att ta pro­duk­ter som re­dan var smak­sat­ta el­ler halv­fab­ri­kat och slänga ihop i en ka­strull. Det var otro­ligt själ­löst och sak­na­de helt sam­man­hang för mig. Om man ska la­ga en to­mat­sås från grun­den tar den tid, in­te 15 mi­nu­ter för att man an­vän­der en smak­satt bas. Ska man gö­ra en tår­ta kö­per man in­te en fär­dig bot­ten ut­an vis­par ihop sin smet och gräd­dar den i ug­nen. Jag för­stod ald­rig des­sa bull­de­gar man köp­te i en rul­le och se­dan skar och ba­ka­de – med en fär­dig gla­syr.

Idag upp­le­ver jag en déja vu. Jag ser koc­kar och and­ra mat­per­son­lig­he­ter för­kla­ra hur lätt det är att la­ga mat med halv­fab­ri­kat. Ja, såklart att det är lätt. Men är det gott? Bra för värl­den?

Själv­klart sä­ger ni nu att om man in­te är su­per­in­tres­se­rad av mat kans­ke det är vik­tigt att ma­ten går snabbt. Ab­so­lut, så är det, men jag tyc­ker än­då att om vi ska vär­na om en bätt­re mil­jö, fram­tid, jord och så vi­da­re är des­sa halv­fab­ri­kat en ex­trem mil­jö­bov.

DET VER­KAR SOM om de fles­ta böc­ker som kom­mit ut på se­na­re tid ock­så hand­lar om hur man kan la­ga en mål­tid så snabbt som möj­ligt el­ler an­vän­da så li­te disk som möj­ligt. Men vad gör vi med all tid som blir över? Tar en bild och läg­ger upp på Instagram? Tit­tar på tv?

Jag kan bli väl­digt pro­vo­ce­rad av det­ta. Det är en "trend" som jag ab­so­lut in­te vill ha att gö­ra med. Vi har ham­nat där USA var för 15 år se­dan.

Jag gör ock­så mat som går snabbt att la­ga, men ald­rig från halv­fab­ri­kat. Och vet ni vad? Det är för att jag har så­ser el­ler lik­nan­de i frys och kyl som jag har gjort från grun­den. Jag la­gar till­räck­ligt myc­ket så att det all­tid blir över. Om jag har tid går jag ige­nom vad som finns hem­ma och gör en vec­kopla­ne­ring. Det­ta är ing­et som hand­lar om att jag ska va­ra "duk­tig" på nå­got sätt. Al­la åsik­ter som be­skrivs i den­na text är högst per­son­li­ga, men de är ock­så vik­ti­ga att tän­ka på i ett stör­re sam­man­hang. Ju snab­ba­re sa­ker går, desto lät­ta­re är det att glöm­ma bort vad vi an­vän­der. Ju fler fär­dig­pro­duk­ter som är OK att an­vän­da, desto lät­ta­re är det att ham­na där vi in­te ska va­ra. Vi glöm­mer bort hant­ver­ket; att la­ga mat är var­je en­skild in­di­vids chans att va­ra en konst­när. På en tim­me el­ler två kan vi ska­pa nå­got som ger nå­gon an­nan en upp­le­vel­se. Vi ska­par ett min­ne, och sam­ti­digt för­stör vi in­te jor­den för vå­ra barn med fusk­mat.•

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.