Göteborgs-Posten

Fyren som försvann ...

Världens gång

- Fotnot: gp.se vg@gp.se

Redaktör: Kristian Wedel • E-post: vg@gp.se 031-62 47 51 • Telefontid: vardagar kl 10-11

Emän tillfångat­agna av fransmän. De fördes till Frankrike och allt arbete som dittills åstadkommi­ts på fyren förstördes. Vid ankomsten i Frankrike visade det sig att Winstanley och hans mannar tagits till fånga bara för att de var engelsmän, vilket inte räckte som motivation ens för Ludvig XIV. Solkungen menade i sin vishet att ”Frankrike ligger i krig med England, inte med mänsklighe­ten.” Winstanley frisläppte­s och arbetet med fyren började om. I NOVEMBER 1698 var den första versionen klar. Tornet var 27 meter högt, byggt i trä och sten, oktagonisk­t, rikt utsmyckat. När ljuset tändes för första gången den 14 november hyllades Winstanley som en hjälte över hela England. Efter första vintern insåg man att fyren behövde förstärkas och höjas – hela tornet skakade i stormarna och vågstänket skymde ljuset. Den var dessutom i behov av reparation­er. Winstanley byggde om hela fyren så att den blev starkare, högre, snyggare. Han var under DÖDSDÖMD. på att den är speciell. Smeaton var den förste i historien som kallade sig civilingen­jör. Hans fyr betraktas som mycket viktig i fyrbyggnad­skonstens utveckling. För det första designade han sitt ståtliga fyrtorn med en ekstam som förlaga – en idé så briljant, i sådan fantastisk överensstä­mmelse med Upplysning­ens generella anda att man blir lite varm inombords. För det andra upptäckte han hydraulisk kalk, vilket inte känns lika imponerand­e med tanke på att hydraulisk kalk redan var upptäckt. Romarnas cement, med vilken de byggde nästan allt fr.o.m. 50 e. Kr., var gjord av hydraulisk kalk blandad med vulkanisk aska. Hur som helst var Smeaton en stor upplysning­sman. Han kan sägas ha lagt grunden för hela civilingen­jörsyrket i Storbritan­nien. Han förknippas ofta med det exklusiva lärda sällskapet Lunar Society, vars aktivitete­r under upplysning­stiden var världsomvä­lvande. Han byggde en revolution­erande fyr vid Eddystone. Han var snygg i peruk. ÅR 1877 UPPTÄCKTE man att klippan där Smeatons torn stod höll på att erodera: medan en produkt av Människans ingenjörsk­onst hade klarat sig oskadd var det den naturliga klippan som gav efter för trycket. James Douglass byggde den nya fyren, som syns på bild här ovan. (Den lilla stumpen bredvid är rester efter Smeatontor­net, som numera står i Plymouth.) Douglass fyr har varit aktiv sedan 1882. Han blev adlad för sin insats. Det är emellertid någonting med Douglass som gör att jag gärna vill avsluta texten här. Någon slags generell känsla. Han ser ut som en klassisk engelsk industrima­n; som att det definitivt förekommer både barn- och slavarbete i hans fabriker och han tycker det känns helt lugnt.

Man ska inte döma boken efter omslaget, men ibland blir man tvungen eftersom man fått slut på typografis­kt utrymme. Dessutom börjar jag känna mig lite illa till mods. Som humanist är jag inte bekväm med att tillägna chalmerist­er en hel text. på Se fler fyrar vid Eddystone KLAS HEMLIN

 ??  ?? Winstanley­s fyr från 1699.
Winstanley­s fyr från 1699.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden