Utmaningar för Karlatornet
BYGGNATION: Karlatornet kommer vara som en skidåkare, som masten på en båt eller bakdelen på en häst. Det menar i alla fall dess upphovsman, den världskända ingenjören Bill Baker. Hans cv får Karlatornet att likna ett Attefallshus.
NYHETER: Bygget av Karlatornet innebär flera stora utmaningar. Eftersom tornet ska fästas vid Rambergets sida krävs att graniten tål den enorma påfrestningen – annars finns risker för skred, enligt Erik Beets, på ingenjörsföretaget VBK. I vår kommer den stora bottenplattan att gjutas – och då kan leran komma att bli ett problem. I dagens GP kan ni även läsa om tornets upphovsman, Bill Baker, som varit här på blixtvisit.
Bill Baker reser sig från bordet och låtsas hålla i två skidstavar. Knäna vajar från ena till andra sidan. Med armarna visar han hur belastningen på stavarna skiftar beroende på åt vilket håll kroppen lutar. Så kommer även Karlatornet att fungera. Den världsberömda konstruktionsingenjören är på besök i Göteborg för att delta i en konferens om arkitektur på Chalmers. Bill Baker är partner i Skidmore, Owings & Merril (SOM), som ritat Karlatornet. SOM är en av världens ledande arkitekt- och ingenjörsfirmor och har säte i den stad som får betraktas om skyskrapornas vagga, Chicago.
– Om någon knuffar mig så kommer jag att ställa mig bredare med fötterna. Om jag är tvungen att stå med fötterna ihop så gör min längd att det blir vingligt. Det stämmer in även på höga byggnader. Det gäller att hitta proportionerna mellan byggnadens höjd och hur slank den är. Karlatornet är precis i skärningspunkten där det är som mest effektivt.
KONSTRUKTIONEN AV Karlatornet innebär förenklat att kärnan av byggnaden, där trappor och hisschakt kommer att ligga, är husets ryggrad. Från ryggraden sträcker sig balkar ut och greppar tag i pelare som löper vertikalt längs med huskroppen, som armarna och stavarna hos en skidåkare. Det gör huset styvt och minskar rörelserna i vinden, något som är extra viktigt när syftet med byggnaden är bostäder. Ett extra par armar gör samma sak närmare marken, vilket gör konstruktionen mer robust. Det hela kan också liknas vid masten på en segelbåt, där vant och vantspridare gör att masten står pall för hårda vindar.
För två år sedan testades en modell av Karlatornet i en vindtunnel i London.
– Eftersom västliga vindar är vanligast i Göteborg så vred vi huset lite. Det är lite som hästar gör, som vänder baken mot vinden och låter luften passera längsmed kroppen. Eller som stäven på ett fartyg för den delen.
Få, om ens någon, har samma erfarenhet av att bygga högt som Bill Baker. Karlatornet kommer att bli Nordens högsta skyskrapa med sina 245 meter. Det bleknar i jämförelse med Bill Bakers – och världens – högsta hus, Burj Khalifa i Dubai. Det huset är mer än en halv kilometer högre än Karlatornet. Bill Bakers stora bidrag till ingenjörskonsten är just hur stommen och dess utskjutande balkar byggs. Konstruktionen kallas buttressed core och användes i bland annat Burj Khalifa. Karlatornet har en liten annan konstruktion även om många av principerna är samma.
– Ja, det är mycket som är likt med Burj Khalifa. Konstruktionen är liknande men inte identisk.
Trots att Karlatornet är en knapp tredjedel av Burj Khalifas höjd så sträcker sig Göteborgsbyggnaden längre ner i marken. Det är för att Göteborgsleran ovanpå berggrunden inte erbjuder speciellt mycket stöd för en tung byggnad ovanpå. Karlatornet blir i princip ett ”hus på styltor”, förankrat i Rambergets sluttande sida 60 meter under jord.
– Det är bra granit under huset men den finns långt ner. Därför har vi varit tvungna att påla oss ner till berget.
BILL BAKER LIGGER bakom fler skyskrapor är någon annan. Därför är det väl inte särskilt överraskande att just han sjunger höghusens lov. På frågan hur Karlatornet kommer påverka byggnadernas omgivning så jämför han återigen med Burj Khalifa i Dubai.
– En hög byggnad är en markering som skapar identitet och värde för alla i närheten. I utvecklingen av Burj så tror jag att beställaren tjänade mer på allt som byggdes runt om tornet. Alla fastigheter i närheten som kunde se Burj ökade i värde.
Skyskrapor som Karlatornet byggs genom att betong pumpas upp och blandas högre och högre upp, i takt med att byggnaden växer. Det enda som måste hissas upp från marken är armeringsjärnen. I praktiken är Karlatornet en vertikal betongfabrik medan det byggs. Det är ett relativt nytt sätt att bygga höga hus. Teknikutvecklingen har omkullkastat många gamla sanningar, enligt Bill Baker.
– Om vi pratade om höghus 1990 så hade vi sagt att det handlar om stålkonstruktioner i Nordamerika som används som kontor. I dag är det fel på alla punkter. Det är ganska otroligt egentligen.