Fokuserat om bodybuilding
DOKUMENTÄR
När Pumping iron/lyfta skrot gick upp på bio 1977 hade bodybuilding börjat växa till att bli något riktigt stort. I dag, fyrtio år senare, har intresset mattats, men på Venice Beach i Los Angeles kan man fortfarande alla dagar i veckan se kroppsbyggare stå och glänsa.
Göteborgsfilmarna Renzo och Hanna Aneröds nya dokumentär Too big for the world, som är bättre och mer fokuserad än Aneröds Thailandsdrömmar (2016), kretsar kring ensamstående trebarnsmamman och kroppsbyggaren Irene Andersen. Irene är intelligent, extremt vältränad och möts ständigt av fördomar från både män och kvinnor som uppenbarligen hatar muskulösa tjejer.
IRENE ÄR 49 år när hon tror sig kunna förverkliga sina två stora drömmar: Att vinna Arnold Classic och att bli den nya Miss Olympia. Då kommer det katastrofala beskedet. Arnold Schwarzenegger, som visar sig att vara en riktig mansgris, tänker satsa på unga smala bikinibrudar i stället för på fullvuxna bodybuildingkvinnor. Det är inte säkert att Miss Olympiatävlingen kommer att bli av.
Därmed får Too big for the world en högeffektiv dramaturgi där Irene och hennes kompisar representerar de goda krafterna medan Arnold är dramats bad guy.
Filmen inleds med ett effektivt kollage som samtidigt
TOO BIG FOR THE WORLD Regi: Renzo & Hanna Aneröd, Sverige, 2016/2017 (90 min)
är en historisk genomgång av kroppsdyrkan från förr fram till nu. Överlag är detta en ovanligt filmisk dokumentär (snyggt fotograferad, skickligt klippt) som utvecklas till något av en spänningsfilm för vi undrar ju förstås hur det skall gå för Irene Andersen när hon fått den mäktige Arnold emot sig.
I Göteborg kommer Too big for the world att visas minst fyra gånger på Bio Roy.