Nu drar Lassgård i handbromsen FILM:
EFTER HEKTISKT ÅR BLIR DET LUGNARE
– Jag har dragit i handbromsen, det gjorde jag egentligen direkt efter inspelningen, men sedan drog allt det här med European Film Awards och Oscars i gång och så var det plötsligt februari, konstaterar han.
HAN HAR LÄMNAT surgubben Ove bakom sig, packat in honom i en vrå av hjärtat. Den roll han spelar i Lejonkvinnan har inte många likheter med ordningsmannen i En man som heter Ove.
– Fast de har en gemensam nämnare – tåg! säger Rolf Lassgård.
I den norsksvenska filmen Lejonkvinnan spelar han stationsmästare Arctander som kring förra sekelskiftet förlorar sin hustru i barnsäng, bara för att upptäcka att barnet hon fött lider av en märklig åkomma. Kroppen är helt täckt av hår – något som får flickan att likna en lejonunge. Arctanders reaktion blir att till varje pris gömma dottern Eva undan omvärldens dömande blickar.
– Han är en komplex person, det var det som triggade mig när jag läste manuset för första gången – och slutet knockade mig. Men frågan infann sig ganska snart, hur gestaltar man en person som behandlar sitt barn illa, men gör det av kärlek? Det var en otroligt stor utmaning för mig. Evas sjukdom är synnerligen ovanlig. Hur blir filmens tema allmängiltigt?
– Jag tycker att det är en metafor för utanförskap. Eva lider av ett otroligt starkt utanförskap både som barn och som kvinna. Jag blev väldigt tagen av det.
Knappt har Oscarsyran dämpats förrän det är dags för Rolf Lassgård att kliva ut i rampljuset igen. Men efter premiären på nya filmen Lejonkvinnan drar han medvetet ned på tempot.
MEN LEJONKVINNAN ÄR inte den enda film och tv-serie som Rolf Lassgård dyker upp i under 2017. Han har också spelat in Leif GW Perssons Den döende detektiven för SVT och har en roll i Sidewaysregissören Alexander Paynes kommande film Downsizing.
– Det var väldigt roligt att få