Ofta onödigt drabbas av benskörhet

Benskörhet är på riktigt ”en dold folksjukdom”. Men många av de 70 000 årliga frakturerna är helt onödiga och hade kunnat undvikas med mer kunskap och förebyggande insatser.

Svenska kvinnor råkar ut för flest frakturer i världen. Varannan svensk kvinna och var fjärde man kommer någon gång i livet att bryta ett ben i kroppen till följd av benskörhet.

Ingen vet säkert varför de är så många just i vårt land, bara att benskörhet är en sjukdom som medför stort mänskligt lidande och enorma kostnader för samhället. Och att många drabbas i onödan. Bara drygt 17 procent av dem som fått en fraktur till följd av benskörhet får rätt diagnos och korrekt behandling inom tolv månader.

BENSKÖRHET, ELLER OSTEOPOROS som den medicinska termen lyder, innebär att skelettet blir tunnare och svagare. Benmassan urholkas så att kotorna till slut blir perforerade som en tvättsvamp.

Särskilt stor risk löper kvinnor som har passerat klimakteriet. Då minskar östrogenhalten som har en skyddande effekt på skelettet.

Det luriga är att sjukdomen kommer smygande och inte syns.

– Det är en så kallad tyst sjukdom. Ett tecken kan vara att man blivit kortare och till exempel inte längre når översta hyllan i köksskåpet. I värsta fall visar sig inte sjukdomen förrän man får en fraktur, säger Angelica Jarlert som är sjuksköterska vid osteoporosmottagningen på Mölndals sjukhus.

MINSKAD LÄNGD KAN bero på en kotkompression, alltså att kotor kollapsar och inte längre orkar hålla uppe kroppen. Kotkompressioner är vanliga bland bensköra och kan inträffa spontant, utan att man råkar ut för något allvarligt fall. För den som har ett skört skelett kan till synes banala saker som att dammsuga eller lyfta ett barnbarn orsaka en kotkompression. Andra vanliga, så kallade lågenergifrakturer som ofta drabbar bensköra är brott på handled, överarm och höft.

Enligt Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor på Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av landets främsta experter på osteoporos, har antalet drabbade ökat väsentligt de senaste trettio åren. Det hänger till stor del ihop med att vi blir allt äldre.

40 procent av svenska kvinnor över 80 år tros i dag lida av benskörhet – och om tjugo år beräknas vi ha nästan dubbelt så många 80-åringar. Redan i dag är benskörhetsrelaterade frakturer det tillstånd som upptar näst flest vårdplatser efter stroke.

OSTEOPOROS ÄR generellt en både underdiagnostiserad och lågprioriterad sjukdom, menar Mattias Lorentzon. Det beror inte minst på att besvären främst drabbar äldre kvinnor, som ju inte är några starka lobbyister.

Ändå finns det effektiv behandling som inte kostar multum. Genom tabletter, infusioner eller injektioner lagras ämnen in i skelettet som inte bara förhindrar fortsatt nedbrytning av benmassa utan även bygger upp den. Men det är viktigt för både patienterna själva och vårdcentralerna att lära sig se tecknen i tid.

– Tyvärr finns det inte tillräcklig kunskap i primärvården. De har ju så många sjukdomar att ta hand om, säger sjuksköterskan Angelica Jarlert.

På senare år har det dock börjat hända saker. Med hjälp av ett enkelt, internetbaserat test som kallas FRAX bedöms risken för om en patient ska bryta sig inom tio år. Om den är 15 procent eller högre kan det bli aktuellt för vårdcentralen att skriva en remiss för bentäthetsmätning.

Västra Götalandsregionen har dessutom på flera sjukhus infört frakturkedjor för ökad upptäckt och behandling av benskörhet.

Vid konstaterad osteoporos erbjuds många patienter i Storgöteborg att delta i osteoporossskolan i Mölndal. Där får de träffa ett team med arbetsterapeut och fysioterapeut, sjuksköterska och läkare.

– Patienterna får lära sig mer om kost och träning, balans, ergonomi och medicin. Men det handlar också om individuell pushning och tips i vardagen, att man inte ska vara rädd för att belasta skelettet. Dessutom lär sig deltagarna på osteoporoskurserna mycket av varandra, säger sjuksköterskan Angelica Jarlert.