Vattenbrist i Halland en vink om framtiden
Förra årets vattenbrist inte bara upprepar sig, utan förvärras ytterligare. I Falkenberg är grundvattennivåerna oroväckande låga och i Halmstad och Laholm införs nu bevattningsförbud. Uppmaningarna om lägre vattenförbrukning påminner oss om behovet av att vi snarast anpassar oss till klimatförändringarna. Vi har ännu inte sett alla följder av dessa förändringar, vilket de senaste forskningsresultaten från exempelvis Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning ger oss en påminnelse om.
SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING, SGU, bedömning från förra året om grundvattennivåerna blir nu realitet. SGU:S grundvattenkarta visar fortfarande på vattenbrist i magasinen. Risken finns att de problem som redan gett sig tillkänna i landets sydöstra delar blir ett framtida scenario för andra delar av Sverige.
Det räcker att tänka på Gotlands enorma utmaningar förra året för att vi ska bli påminda om naturens påverkan på oss. Vi står alla i beroendesituation till naturen. Utarmar vi den, är det vi själva som får lida av konsekvenserna. Det är därför det är så oerhört viktigt och avgörande vilken miljö-, och klimatpolitik som förs.
ATT SOCIALDEMOKRATERNA NU känner sig öppet missnöjda med nuvarande politiska situationen är uppenbart efter att S-politikerna Jytte Guteland, Åsa Odin Ekman och Sultan Kayhan tagit upp kraven på en förändrad klimatpolitisk linje på SVT Opinion (7/4). Uppenbarligen är därför även frustrationen stor med MP:S hantering av detta område. Det är förståeligt. Och det är inte bara S som tagit upp och ifrågasatt politiken. Även Centerpartiet har med rätta gjort så under den senaste tiden. Därför är det också ett bra initiativ S-debattörerna kommer med. För klimatförändringarna kommer vi inte se hela vidden av förrän om cirka 50-100 år. Det har därför blivit dags att inse att dagens problem enbart är att likna vid ett fönster vi ännu bara gläntat en liten aning på.
Årets brister är oroväckande tidiga jämfört med förra årets. Beredskap finns att kunna börja ta från infiltrerat vatten från sjöar. Boende i utsatta kommuner uppmanas nu att inte tvätta bilar i onödan, fylla pooler eller bevattna trädgårdar. Detta påverkar dock ännu inte lantbruk eftersom dessa främst använder ytvatten. Men gällande hushållens förbrukning måste vi börja tänka om. Genomsnittsförbrukningen ligger på 160 liter vatten per person och dygn. Hela 30 liter av dessa används till toalettspolningar. Är detta försvarbart även i framtiden?
SETT UR ETT globalt perspektiv kan vi börja föreställa oss framtidens konflikter. Att inneha reserver med dricksvatten kommer innebära hårdvaluta. Det är därför inte peak oil vi ska oroa oss för – snarare peak water. Det vill säga den tidpunkt när vattenförsörjning inte längre kan tryggas av enskilda stater. Klarar Sverige den utmaningen?