Många orosmoln på regionhimlen
2016 slutade i dur för Region Halland. Tack vare extra statliga bidrag vände ett befarat underskott till ett plus på 31 miljoner. En blick framåt ger däremot anledning till ny oro. Prognosen för 2017 ligger på minus 73 miljoner kronor.
– Prognosen bygger på årets två första månader, så mycket kan hända. Om ett par veckor kommer den första uppföljningsrapporten och då får vi en djupare analys, säger Mats Eriksson (M), regionstyrelsens ordförande.
Vid onsdagens möte tittade styrelsen både i backspegeln och framrutan och behandlade såväl årsredovisning för 2016 som prognos för 2017. Mats Eriksson konstaterar att 2016 slutade bättre än väntat, men att det finns många frågor att jobba vidare med.
”Vi måste försöka komma till rätta med bemanningsfrågan, men det är inte enkelt”
MATS ERIKSSON (M) regionstyrelsens ordförande
– Vi befinner oss i en brytningstid med mycket förändringar och kan konstatera att de tar tid att genomföra. Vi behöver bland annat möta invånarnas behov både tidigare och närmare, och börja använda digitaliseringen på ett klokt sätt.
Det omtalade ”framtidsarbetet” inom hälso- och sjukvården var tänkt att spara 100 miljoner kronor under 2016, med stannade vid 86 miljoner, inklusive andra besparingsåtgärder. Trots detta redovisade vården ett samlat minus på 248 miljoner kronor.
– Mycket av arbetet handlar nu om att minska kostnadsökningen. Vi har identifierat sju områden som vi särskilt ska arbeta vidare med, bland annat läkarmedverkan i hemsjukvården och läkemedelsförsörjningen.
JUST LÄKEMEDEL STÅR för drygt tio procent av regionens kostnader och ökar stadigt. Det orosmoln som är särskilt märkbart under årets två första månader är annars kostnaden för inhyrd personal. Jämfört med samma period förra året har den ökat med 63 procent.
– Vi måste försöka komma till rätta med bemanningsfrågan, men det är inte enkelt. Vi har ett smörgåsbord med olika åtgärder som vi ska ta ställning till, men hela landet har svårt att hitta sjuksköterskor och läkare, konstaterar Mats Eriksson.
En annan oroshärd är den psykiatriska vården, som beräknas gå 44 miljoner kronor back.
– Vi har gjort en genomlysning av verksamheten och ska nu arbeta vidare med resultaten.