Rektor: Lotteri är oseriöst
Rabalder om nytt skolförslag – ”Vi har ett fritt skolval och det bör vi värna om”
Skolkommissionen vill ha obligatoriskt skolval och mer statliga resurser till skolor med stora behov. Men det var förslaget om lottning till populära skolor som genast väckte rabalder.
– Jag ser nästan bara bekymmer med det här, säger en rektor.
Efter två års arbete var det en rejäl lunta som Skolkommissionen överlämnade till regeringen. 450 sidor som framför allt fokuserar på att minska skolsegregationen och att stärka lärarna.
Kommissionen vill att skollagen ska få en portalparagraf som ska piska alla kommuner och skolor att arbeta hårdare för att få en mer social blandning av elever.
– Men det är oerhört varierande över landets kommuner, därför går det inte att införa generella regler för hur man ska komma till rätta med skolsegregationen, säger JanEric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande.
Ett förslag är att alla elever aktivt ska välja skola, inte enbart de med välutbildade och välinformerade föräldrar. Mer kontroversiellt är förslaget om att öppna för lottning till skolor, där antalet sökande är fler än antalet platser. För friskolor föreslås då att kötiden avskaffas som urvalskriterium.
– I just den situationen ska man kunna använda sig av lottning i stället, säger Gustafsson.
Lottning kan även bli aktuellt i populära kommunala skolor, men då från årskurs sju. Det innebär att närhetsprincipen, som ger rätt att gå i en skola nära hemmet, kan naggas i kanten. Men kommunerna kan inte tvingas att använda sig av lottning, på grund av det kommunala självstyret.
En som inte har mycket till övers för förslaget är Marcus Segerstedt, rektor vid Internationella engelska skolan i Bromma. Han anser att förslaget börjar i fel ände, först måste problemen bostadssegregationen lösas och kvaliteten i skolan behöver höjas generellt.
– Vi har ett fritt skolval och det bör vi värna om. Att börja prata om lotteri är inte seriöst. Att välja vilken skolan man ska börja på är ett viktigt beslut och eleven ska ha gjort ett aktivt val. Jag ser nästan bara bekymmer med det här, säger han.
Carl Henrik Wendt, som undervisar på Kungsholmens gymnasium i Stockholm är av motsatt uppfattning.
– Det är klart att kösystemen till friskolorna ökar segregationen, är man emot det är det klart att man är för lottning.
Han hade velat se skarpare förslag från kommissionen.
– Intentionerna är absolut rätt, med det är för mesigt. Den trend som råder i skolan med ökad segration är starkare än vad de här förslagen mäktar mer. Jag hade velat se mer drastiska förslag.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill inte redan nu ta ställning till enskilda förslag, innan remissinstanserna fått säga sitt, men han ser problem med köerna.
– Det klart att kötid är ett system som bygger på att jag som spädbarn ska ha föräldrar som satte mig i kö till den mest populära skolan. Det gör att skolvalet inte är lika fritt för alla, säger han.
Per Kornhall, forskare och oberoende skoldebattör, är positivt överraskad av Skolkommissionens slutbetänkande. Men han är bekymrad över vilka frågor som genast tog över.
– Nu har debatten redan börjat handla om skolvalsfrågorna, som jag tycker är en chimär, en obetydlighet i sammanhanget, säger han.
– Om vi inte hamnar i politiskt käbbel, utan faktiskt kan genomföra det här, tror jag ärligt talat att vi om 10–20 år kommer att se det här som en viktig vändpunkt för svensk skola. (TT)