Per Öst­lin

Hallands Nyheter - - Livets Gång -

Fö­re det­ta råd­man­nen och do­ma­ren vid Var­bergs tings­rätt, Per Öst­lin, har som ti­di­ga­re med­de­lats plöts­ligt av­li­dit i en ål­der av när­ma­re 85 år. Han sör­jes när­mast av hust­run Bir­git­ta och dot­tern Per­nil­la med fa­milj.

Per Öst­lin föd­des 1932 i Helsing­borg. Fa­mil­jen flyt­ta­de 1947 till Uppsa­la, där Per tog stu­dentex­a­men 1950 som 17-åring. Per bör­ja­de där­ef­ter ju­ri­dik­stu­di­er vid uni­ver­si­tet i hemsta­den. Efter av­brott för värn­plikts­tjänst­gö­ring 1952–1953 fort­sat­te stu­di­er­na vid uni­ver­si­te­tet. Pa­ral­lellt läs­te Per rys­ka, med pols­ka och sla­vis­ka språk, eng­els­ka och et­no­lo­gi på den fi­lo­so­fis­ka fa­kul­te­ten. Per av­la­de ju­ris kan­di­da­tex­a­men 1957 och fi­lo­so­fie kan­di­da­tex­a­men 1958.

Efter tings­tjänst­gö­ring i Nykö­ping 1958 – 1960 an­ställ­des Per vid Sve­ri­ges All­män­na Ex­port­för­e­ning. Han an­togs 1963 som fi­skal­sa­spi­rant i Svea Hov­rätt och efter för­ord­nan­de som hov­rätts­fi­skal och sed­van­lig tjänst­gö­ring som ext­ra do­ma­re vid oli­ka un­der­rät­ter, ut­nämn­des Per 1970 till as­ses­sor i hov­rät­ten. 1972–1974 in­ne­ha­de Per för­ord­nan­de som re­vi­sions­sek­re­te­ra­re hos Högs­ta dom­sto­len.

Per ut­nämn­des till råd­man i Var­bergs tings­rätt den 1 de­cem­ber 1974 och han var där­med en av lan­dets sist ut­nämn­da do­ma­re med kung­lig full­makt. Per stan­na­de vid tingsrätten till sin pen­sio­ne­ring 1998 men in­ne­ha­de 1980–1981 för­ord­nan­de som lag­man i Åmål.

Per var en aka­de­mi­ker i or­dets bäs­ta be­mär­kel­se. Även om uni­ver­si­tets­ut­bild­ning­en om­fat­ta­de an­nat än ju­ri­dik, var Per den bor­ne ju­ris­ten och do­ma­ren, med stark käns­la för stil. Han var en le­van­de upp­slags­bok fli­tigt kon­sul­te­rad av kol­le­ger och no­ta­ri­er.

Per var en do­ma­re av den äld­re sko­lan med orubb­lig in­tegri­tet och med kva­li­tet fram­för kvan­ti­tet i sin do­mar­gär­ning, gär­na med en rätts­fi­lo­so­fisk udd. Ing­et läm­na­des åt slum­pen och de för­slag till av­gö­ran­den som Per upp­rät­ta­de, när rät­ten döm­de i kol­le­gi­al sam­man­sätt­ning, läm­na­de säl­lan nå­got öv­rigt att öns­ka.

Långt efter sin pen­sio­ne­ring togs Per i an­språk som ext­ra do­ma­re i oli­ka mål och in i det sista kun­de man träf­fa på ho­nom i tings­rät­tens bib­li­o­tek, djupt för­sjun­ken i nå­got ju­ri­diskt spörs­mål.

När tingsrätten un­der fle­ra år efter mil­len­ni­e­skif­tet ha­de åter­kom­man­de verk­sam­hets­ut­byte med dom­sto­len i Kay­si­ado­ris i Li­tau­en, kun­de Per över­ras­ka vå­ra li­tau­is­ka kol­le­ger ge­nom att ta­la fly­tan­de rys­ka med dem.

Per var ock­så ett spänst­fe­no­men. Många år efter pen­sio­ne­ring­en kun­de han ses som en ha­bil och snabb­fo­tad yt­ter­spe­la­re när no­ta­ri­er­nas fot­bollslag trä­na­de el­ler spe­la­de match. Man kun­de ock­så in i det sista se ho­nom re­gel­bun­det på väg till trä­ning på po­li­sens gym. Vad som var mind­re känt var att Per i yng­re år och un­der värn­plikts­ti­den gjor­de sig be­märkt som en god ryt­ta­re och ter­räng­lö­pa­re.

Per var en ang­lo­fil av sto­ra mått och en gent­le­man med stark smak för det brit­tis­ka. När ing­en tolk till eng­els­ka fanns att till­gå, hän­de det att Per efter sin pen­sio­ne­ring kal­la­des in som så­dan och räd­da­de rät­te­gång­en med omiss­känn­lig Lon­do­nac­cent.

Vid si­dan av yr­kes­li­vet fanns ock­så ett stort fot­bolls­in­tres­se och en konst­när­lig åd­ra som Per od­la­de. La­get var Helsing­borgs IF, som Per stän­digt följ­de. Följakt­li­gen blev tings­rät­tens av­skeds­gå­va till Per ett års­kort på HIF:S mat­cher, nå­got som verk­li­gen glad­de ho­nom.

En god och oväl­dig do­ma­re och en sann hu­ma­nist, god vän och kol­le­ga har gått ur ti­den. Vi minns Per med re­spekt och akt­ning.

Hans Andrén, Var­berg Hå­kan Ny­berg, Var­berg

Bild: PRI­VAT

Per Öst­lin, fö­re det­ta råd­man och do­ma­re vid Var­bergs tings­rätt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.