Unga väl­ja­re krä­ver ra­ka­re po­li­ti­ker­svar

POLITIKERFÖRAKT. Det nya me­di­e­land­ska­pet krä­ver en po­li­tisk re­to­rik med mer hjär­ta och ra­ka­re svar. Det är så vi kan öka ung­as för­tro­en­de för po­li­ti­ker.

Hallands Nyheter - - Ledare - Dag Gustavs­son 010 471 53 70 • dag.gustavs­son@hn.se

LE­DA­RE 22/4. Att unga män­ni­skor kän­ner sig mind­re och mind­re at­tra­he­ra­de av att en­ga­ge­ra sig i po­li­tis­ka par­ti­er är en ten­dens som på­gått un­der en lång tid. Det­ta har sam­ti­digt in­te in­ne­bu­rit att de är mind­re in­tres­se­ra­de av po­li­tik och sam­hälls­frå­gor, sna­ra­re tvärtom. Tren­den un­der­stryks än­nu en gång av Ung­doms­ba­ro­me­tern som pre­sen­te­ra­des i vec­kan. Av 15-24-åring­ar angav 42 pro­cent att de har ett stort in­tres­se för in­ri­kes-, ut­ri­kes­po­li­tik- och sam­hälls­frå­gor, att jäm­fö­ra med 31 pro­cent vid mil­len­ni­e­skif­tet. Dä­re­mot är för­tro­en­det för de po­li­tis­ka par­ti­er­na myc­ket lågt, 63 pro­cent har ing­et el­ler li­tet för­tro­en­de för des­sa.

DET HÄR ÄR gi­vet­vis ing­en ro­lig läs­ning för de po­li­tis­ka par­ti­er­na även om de, som sagt, bör­jat bli vana vid den nedåt­gå­en­de tren­den. År ut och år in har vi där­för ock­så fått hö­ra att or­sa­ken tro­li­gen har att gö­ra med att vårt in­di­vi­du­a­lis­tis­ka sam­häl­le ger oss nya ge­ne­ra­tio­ner som har svårt för att ”kö­pa he­la pa­ke­tet” som par­ti­po­li­ti­ken in­ne­bär. Ung­as en­ga­ge­mang pas­sar där­för bätt­re för en­frå­ge­or­ga­ni­sa­tio­ner.

Men det­ta svar räc­ker in­te i läng­den och det är hög tid för par­ti­er­na att på all­var ta re­da på vad som kan le­da till att tren­den bryts. Om nu ung­do­mar fak­tiskt är in­tres­se­ra­de av po­li­tik bor­de det fak­tiskt va­ra möj­ligt att få dem att ock­så en­ga­ge­ra sig. En vik­tig nyc­kel till att så ska ske hand­lar myc­ket tro­ligt om po­li­ti­kers språk. Det vill sä­ga – pra­ta så att vi in­ser att du är en män­ni­ska av kött och blod och in­te en ro­bot.

Det är väl egent­li­gen in­te unikt för de unga att an­se att po­li­ti­ker of­ta ger så kal­la­de po­li­ti­ker­svar, men dä­re­mot kan det i en tid av ny form av me­di­e­kon­sum­tion va­ra så att de­ras dom över hur po­li­ti­ker kom­mu­ni­ce­rar är hår­da­re.

EN YOUTUBE-STJÄR­NA NÅR in­te sin fram­gång ge­nom att ald­rig kun­na ge ett rakt ja el­ler nej på en frå­ga. En Youtube-stjär­na når in­te fram­gång ge­nom att va­ra allt för lud­dig och om­ständ­lig i si­na in­lägg.

Må­let är ab­so­lut in­te att gö­ra an­svars­tyng­da po­li­ti­ker till pladd­ran­de pro­fi­ler i so­ci­a­la me­di­er, det finns re­dan ex­em­pel på and­ra si­dan At­lan­ten som vi­sar att även des­sa me­di­e­verk­tyg ska an­vän­das med vett och sans. Men det finns än­då nå­got vik­tigt att lä­ra av hur den­na mer ra­ka kom­mu­ni­ka­tion fun­ge­rar. De unga vill ha mer hjär­ta bakom ett svar. De unga vill ha mer är­li­ga svar.

svar po­li­tis­ka par­ti­er bor­de bann­ly­sa hos si­na fö­re­trä­da­re ra­da­des upp av mo­de­ra­ter­nas par­ti­sek­re­te­ra­re, To­mas Tobé, för ett tag se­dan. I en di­rekt­sänd in­ter­vju i P1 in­för Mo­de­ra­ter­nas kon­gress fick han frå­gor om par­ti­ets svik­tan­de opi­ni­ons­siff­ror och sva­ren han gav gjor­de att in­sla­get i det när­mas­te fram­stod som en hop­klippt ra­di­o­in­ter­vju med hu­mo­ris­tisk un­der­ton. Det fram­stod helt en­kelt som att jour­na­lis­ten ställ­de frå­gor om en sak, me­dan Tobés svar hand­la­de om nå­got an­nat. Att det lät så be­rod­de på att par­ti­sek­re­te­ra­ren in­te alls vil­le pra­ta om att lä­get är oro­an­de och att de på all­var mås­te fun­de­ra på vil­ka fel par­tistra­te­ger­na be­gått.

DEN NU BESKRIVNA in­ter­vjun ska ses som ett av många ex­em­pel på var­för unga män­ni­skor in­te tror på po­li­ti­ker. Vill par­ti­er­na på all­var vän­da den tren­den är det dags att lä­ra si­na po­li­ti­ker att ta­la mer från hjär­tat och att ge mer är­li­ga svar. Hell­re sva­ret: ”Den frå­gan kan jag fak­tiskt in­te be­sva­ra just nu” än ett svar som in­te alls är ett svar på den giv­na frå­gan. Den me­to­den är allt för ut­tja­tad och når in­te fram till mot­ta­ga­ren, fram­förallt in­te till den som är ung.

Bild: MARKUS DAHLBERG / TT

REKRYTERINGSBAS. Fram­ti­da tänk­ba­ra po­li­ti­ker? Men i så fall krävs för­tro­en­de­in­gi­van­de fö­re­bil­der re­dan i dag.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.