Expert: Dådet kan trigga fler
Efter terrorattacken: ”Vi kan inte sitta och vänta på att folk själva ska söka hjälp”
Risk finns att terrordådet i Stockholm triggar andra inom de radikala miljöerna i Sverige.
Samtidigt är samhället på många sätt fortfarande kraftlöst när det gäller att hantera Isåtervändare och andra radikaliserade, enligt experter.
Två veckor har gått sedan terrordådet på Drottninggatan i Stockholm som skördade fyra liv. Frågan många ställer sig nu är om det går att undvika att det händer igen. Enligt experter brister de svenska insatserna mot våldsbejakande extremism på en rad punkter.
– Det arbete som bedrivits hittills – i viss mening har det varit förlorade år, säger Peder Hyllengren, forskare vid Försvarshögskolan.
Bettan Byvald, socialarbetare i Angered som jobbar med Is-återvändare, är inne på samma linje. Och när åtgärder dröjt har extremismen kunnat växa sig starkare. Hon befarar att dådet kan trigga personer i de radikala miljöerna.
– De som har tankar om att förbättra sitt liv genom jihad men inte kan åka till Syrien nu, de kan se ett sådant här dåd som en utväg. Unga människor som vi har kontakt med har de här åsikterna. De har Is-flaggan på sin Facebook, de tycker att IS gör något gott för muslimer och de ser väst som ett hot, säger Bettan Byvald.
Faran har varit känd länge. De flesta terrorister är inte, som Akilov, invandrare utan både födda och uppväxta i ett europeiskt land. Resandet till IS har i princip upphört, samtidigt som gruppen uppmanat till attacker på hemmaplan.
– Dådet på Drottninggatan kan definitivt trigga andra, bland annat eftersom det framstår som så enkelt. Man behöver inga kunskaper i hur man tillverkar en bomb eller liknande utan här gäller det i stort sett bara att kunna trycka gaspedalen i mattan. Förmågan att genomföra attentat har sänkts rejält, säger Peder Hyllengren.
Han betonar samtidigt att motivet till attacken på Drottninggatan fortfarande är oklart. Ingen grupp har heller tagit på sig ansvaret.
Regeringen har presenterat en rad åtgärder för att förbättra kampen mot extremism.
Kriminalisering av deltagande i terrororganisationer ska snabbutredas.
En myndighet ska permanent ansvara för arbetet mot extremism, man vill införa nationella operativa insatsteam och se över de sekretessregler som hindrar informationsutbyte mellan exempelvis Säpo och kommuner.
– Det skulle onekligen göra att vi är lite bättre rustade. Sedan finns det aldrig några garantier mot någonting. De som återvänt från Syrien kan vara farliga många år framöver, och de kommer inte att straffas retroaktivt. Det finns en risk att de kommer att hålla liv i de radikala miljöerna under lång tid framöver i Sverige, säger Peder Hyllengren.
Det behövs mer uppsökande arbete och mer arbete på individnivå, anser han.
– Traditionellt jobbar inte socialtjänsten så. Men det skulle verkligen behövas. Vi kan inte sitta och vänta på att folk själva ska söka hjälp eller bli anmälda, säger Bettan Byvald.
Anja Haglund/tt