Grönt sam­man­brott

Hallands Nyheter - - Ledare - HANNA BJÖR­KLUND Cen­ter­pres­sens Ny­hets­by­rå

Mas­lows be­hovspy­ra­mid he­ter mo­del­len som ut­veck­la­des av den ame­ri­kans­ka psy­ko­lo­gen Mas­low på 40-ta­let och vi­sar hur oli­ka mänsk­li­ga be­hov rang­ord­nas mot varand­ra. Den sä­ger att in­nan vi har tak över hu­vu­det, mat och vat­ten kan vi in­te bry oss om vär­den som själv­för­verk­li­gan­de. Män­ni­skor sö­ker först upp­fyl­lel­se av grund­läg­gan­de be­hov.

Den­na mo­dell är in­tres­sant att ap­pli­ce­ra på den svens­ka po­li­tis­ka de­bat­ten de se­nas­te tre åren. För någ­ra år se­dan ha­de vi ett of­fent­ligt sam­tal som gav in­tryc­ket av att väl­färds­sta­ten var obe­grän­sad. Po­li­ti­ker från främst väns­ter me­na­de att sä­ker­hets­frå­gor kun­de pri­o­ri­te­ras ner och att flyk­ting­mot­ta­gan­det kun­de va­ra myc­ket högt ut­an att pro­blem skul­le upp­stå. Det var myc­ket tal om mil­jöfrå­gor och kul­tur­po­li­tik. Mil­jö­par­ti­et var som störst och skröt i so­ci­a­la me­di­er om att de skul­le bli Sve­ri­ges tred­je störs­ta par­ti.

Un­der den fö­re­gå­en­de man­dat­pe­ri­o­den ha­de Pe­ter Eriks­son och Maria Wet­ter­strand slu­tat. De kom från ett del­vis an­nat sorts MP. Ti­di­ga­re blomst­ra­de frisko­le­rö­rel­sen i par­ti­et, man la­de ett visst fo­kus på små­ska­ligt nä­rings­liv. Det var kanske lätt att fnis­sa åt för­slag som av­drag för re­pa­ra­tio­ner, men det­ta var än­då en vik­tig del av det ti­di­ga MP:S själ och låg bakom par­ti­ets stöd till så­dant som sänk re­stau­rang­moms och ROT. Då var par­ti­et ett re­ellt al­ter­na­tiv för den livsstils­li­be­ra­la stor­stads­väl­ja­ren, som ha­de kun­nat va­ra väns­ter men än­då gil­la­de by­sko­lor och eko­re­stau­rang­er.

MED GUSTAV FRIDOLIN och Åsa Rom­son vid rod­ret bör­ja­de dock par­ti­et mer och mer svänga åt väns­ter och sär­skilt den in­ter­sek­tio­nel­la väns­tern, där tal om post­ko­lo­ni­a­lism och ”re­pre­sen­ta­tion” blev vik­tigt, där Fridolin var med i mu­sik­vi­de­or med ”ing­en män­ni­ska är il­le­gal” och fö­re­trä­da­re av­slö­ja­des ha kopp­ling­ar till isla­mism.

Se­dan hän­de nå­got i den svens­ka de­bat­ten, vi fick 2015 års flyk­ting­kris, krig och terror­dåd ska­ka­de värl­den, ett an­tal vik­ti­ga val fick ut­fall som in­ne­bar mer osä­ker­het och pro­tek­tio­nism. Och svens­kar­nas pri­o­ri­te­ring­ar tyck­tes

för­änd­ras i takt med Mas­lowtrap­pan. Vi ha­de in­te läng­re lust att hö­ra po­li­ti­ker hål­la tal om män­nens på­ver­kan på kli­ma­tet, grund­läg­gan­de trygg­het och mi­li­tär sä­ker­het blev be­tyd­ligt vik­ti­ga­re än fler uni­ver­si­tets­ut­bild­ning­ar i post­ko­lo­ni­a­lism.

SÅLEDES GJOR­DE MAN att dub­belt miss­tag, när man dels över­gav en viss typ av frå­gor och för­ne­ka­de grund­läg­gan­de så­da­na som sä­ker­het, och dels gjor­de en väns­ter­sväng som se­dan gjor­de par­ti­et ir­re­le­vant i det po­li­tis­ka land­ska­pet. Att MP nu i två mät­ning­ar lig­ger un­der spär­ren, med mar­gi­nal, är där­för in­te så för­vå­nan­de. Frå­gan nu är sna­ra­re om det finns nå­gon chans för par­ti­et att in­te åka ur riks­da­gen för and­ra gång­en i näs­ta val. För­tro­en­det är för­bru­kat. I nu­lä­get är det svårt att se nå­gon lös­ning an­nat än att ge he­la par­ti­et en re­jäl om­start, in­klu­si­ve ny led­ning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.