Still­samt, apart och rätt så un­der­bart

Hallands Nyheter - - Skivrecensioner - JAN ANDERSSON

Les­lie Feist har gjort ett par rik­tigt star­ka al­bum, fram­förallt Let it die från 2004 och hen­nes ”bre­da” ge­nom­brottsal­bum The Remin­der från 2007. Men det som verk­li­gen im­po­ne­rar och stic­ker ut är ka­na­den­sis­kans obe­kym­ra­de för­hål­lan­de till allt som har med kom­mer­si­ell fram­gång att gö­ra. Hon skyr den in­te, men tycks helt oin­tres­se­rad av att ja­ga ef­ter den.

LI­KA HÖGT SOM skiv­bo­la­gets eko­no­mer jubla­de när App­le ploc­ka­de upp en av hen­nes lå­tar från just The Remin­der (1234) för att lan­se­ra sin Ipod Na­no över värl­den, li­ka hårt mås­te de ha knu­tit nä­ven i fic­kan när Feist val­de att föl­ja upp sin bre­da suc­cé med det mörk­mur­ri­ga och rätt do­va al­bu­met Me­tals. Även det en grym ski­va, men på tok för svår­ge­nom­träng­lig för App­le att kränga pry­lar till.

Nu har det gått sex år och Les­lie Feist har verk­li­gen in­te gjort myc­ket vä­sen av sig un­der ti­den. Ef­ter sitt upp­trä­dan­de på Way out West 2012 tur­ne­ra­de hon ett tag i Syd- och Mel­la­na­me­ri­ka, och sågs spo­ra­diskt på sce­ner i USA och Ka­na­da. Se­dan dess har hon le­gat lågt, el­ler sna­ra­re fo­ku­se­rat på and­ra sa­ker, som att ar­be­ta med hiv­smit­ta­de barn i af­ri­kans­ka Ma­lawi. Tro­li­gen har hon ock­så gjort slut med sin äls­ka­re, el­ler i al­la fall brå­kat re­jält med ve­der­bö­ran­de.

Det är i al­la fall vad det in­le­dan­de, små­pun­ki­ga och sam­ti­digt av­ska­la­de ti­tel­spå­ret och första­sing­eln Ple­a­su­re mer än an­ty­der, och som ock­så ekar lätt av PJ Har­vey.

ROCK

FEIST Ple­a­su­re (Po­lydor/uni­ver­sal)

OM FEIST NÅ­GON­SIN har äg­nat sig åt renod­lad folk­pop (sva­ret på den frå­gan är nej, in­te di­rekt) så är den bre­da ave­nyn stängd och igen­bom­mad. Det är sma­la spår, sling­ran­de sti­gar och kräng­an­de häng­bro­ar som le­der fram lyss­na­ren till de av­kro­kar där Feist nu­me­ra hu­se­rar.

De för­vän­tans­ful­la re­klam­by­rå­team som än­då ger sig ut på jakt ef­ter en ny vi­ral dun­der­hit åt App­le kan i stäl­let rik­ta in sig på en tröst­lös re­sa mot mörk­rets hjär­ta. Här finns ing­et sol­sken att pa­ke­te­ra, inga skö­na re­fräng­er att mjöl­ka, ing­en hit att säl­ja. Här ing­et alls för dem att häm­ta.

För oss and­ra bju­der Feist än en gång på ett still­samt och apart, rätt så un­der­bart och stän­digt ex­pan­de­ran­de uni­ver­sum att ut­fors­ka. Räk­na med att det tar tid, pre­cis som med Bon Ivers al­bum för­ra året (ut­an jäm­fö­rel­ser i öv­rigt), men guld kom­mer till den tål­mo­di­ge.

Ef­ter tred­je ge­nom­lyss­ning­en har re­flek­te­ran­de och när­mast nak­na sång­er som Ba­by be simp­le och I’m not run­ning away, lå­tar som först kän­des li­te ano­ny­ma med ba­ra Feists röst och gi­tarr, växt fle­ra me­ter.

SAK SAM­MA MED för­sik­ti­ga A man is not his song, där Feist av­slu­tar med ett över­ras­kan­de me­tal­riff, och den mer or­kest­re­ra­de Century där hon tryckt in ett spo­ken word-par­ti av Jar­vis Coc­ker – ut­an att det känns apart el­ler sökt.

Vem ut­om Feist ha­de gett sig på ett så­dant grepp, och dess­utom kom­mit un­dan med det?

FEIST. I som­mar åter­vän­der den ka­na­den­sis­ka sing­er/song­wri­tern Les­lie Feist till Way out West. Med sig har hon sång­er­na från nya al­bu­met Ple­a­su­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.