Irans president utmanas
En hårdför höger och Donald Trumps retorik har ökat osäkerheten inför valet
Om några veckor går Iran till val. Att Hassan Rohani blir kvar på presidentposten har tidigare varit en lågoddsare bland bedömare.
Men retoriken från USA – och en ny kandidats inträde på den politiska scenen – har ökat osäkerheten.
– Om jag skulle satsa pengar på någon kandidat är det fortfarande på Rohani. Men det har blivit mer osäkert, säger Rouzbeh Parsi vid Lunds uni- versitet, och sammanfattar därmed det som tycks vara den gängse bedömningen bland Irankännare.
I presidentvalet den 19 maj kan iranierna påverka inriktningen på politiken i det islamska landet, där ayatolla Ali Khameneis ord väger tyngst i de flesta sammanhang.
Bland dem som inte tillåts ställa upp finns den konservative tidigare presidenten Mahmud Ahmadinejad. Men mittenpolitikern Hassan Rohani utmanas i stället från höger av Ebrahim Raisi, domare och rättslärd, som också ses som en hårdför konservativ. Han ses också som Khameneis kandidat.
Den andlige ledaren sagt att nästa president ska fokusera på den inhemska ekonomin i stället för att blicka mot omvärlden – ett sätt att indirekt distansera sig från Rohani som under sina fyra år försökt bryta Irans isolering och locka utländska investeringar.
Ebrahim Raisi har under decennier rört sig i maktens korridorer, men är helt okänd för väljarna. Ska han ha en chans måste han närma sig mitten.
Ekonomin, och att få ner arbetslösheten, är valets absolut viktigaste frågor. Vägen mot återhämtning är lång, sedan Rohanis föregångare Ahmadinejad i princip kört ekonomin i botten. Men trots kärnteknikavtalet som lyft de flesta sanktioner mot Iran, och en ökad oljeexport, märker vanligt folk ännu inga stora skillnader i sina plånböcker.
Till det kommer USA:S hårdnade retorik mot Iran sedan Donald Trump blev president – mumma för den konservativa sidan.
Men ett problem är att den sidan är splittrad, konstaterar Rouzbeh Parsi.
Raisi konkurrerar om väljarna med Teherans konservative borgmästare Mohammad Bagher Ghalibaf, Rohanis huvudmotståndare sist det begav sig och betydligt mer känd.
– De konservativa har gemensamt att de är emot Rohanis politik, men kan inte förklara hur de själva skulle få fart på ekonomin. Rohani kommer att peka på ”vad skulle ha varit alternativet?”, säger Parsi.
Trots en viss besvikelse över att Rohani inte uträttat mer under sina fyra år, också gällande mänskliga rättigheter, ser reformister och moderata väljare alternativen som betydligt värre.
Men en viktig fråga om Rohani vinner är: Med vilken marginal blir det? Det kan avgöra vilket handlingsutrymme han får.
– Krymper marginalen kan Khamenei säga att ”ditt folkliga mandat har minskat, så kaxa dig inte”, säger Parsi.
Jenny Petersson/tt