Ekorenovering – så funkar det
BOSTAD: ANDERS HALLSTRÖM RENOVERADE SITT HUS MED MILJÖN I ÅTANKE
– Ja, ursprungsidén har växt lite kan man säga, säger Anders Hallström med ett skratt.
Han bor i ett radhus byggt 1967 i Vallentuna norr om Stockholm som har totalrenoverats med miljön i fokus. Huset har också fått en tillbyggnad som gjorts så klimatsmart som möjligt. Det mesta var färdigställt i november i fjol, och då gick projektet in i sin andra fas. Sedan dess för familjen bok över allt de gör – från varje gram nötfärs som de äter till varje dusch de tar. Lärdomarna som de gör längs vägen dokumenterar de på sajten Econowhouse.se. Projektet är inspirerat av de globala klimatmålen som bland annat går ut på att vi till år 2050 måste ned på ett utsläpp av 1–2 ton koldioxid per person och år. I dag ligger genomsnittssvensken, beroende på hur man räknar, på mellan åtta och 14 ton per år.
–Jag tror det blir svårt att nå. Bara grundläggande samhällsfunktioner som sjukvård, vägar och skola släpper ut två ton koldioxid per svensk och år – det gör ju att vi redan är körda. Men om man vänder på det så innebär det att vi ändå har 6–12 ton koldioxid per person som vi själva kan påverka. Så det är klart vi måste försöka!
ATT PROJEKTET UTGÅR från ett femtio år gammalt radhus, i stället för ett nybyggt så kallat passivhus, är medvetet. Få svenskar har möjlighet att bygga nytt, och för att råda bot på klimathotet måste även de som inte redan bor i optimala hus kunna minska sitt klimatavtryck. Anders Hallströms bostad är tänkt att bli lite av ett utställningsexempel för att visa de möjligheter som finns, samlade på ett och samma ställe och som en del av ett riktigt hem.
– Vi sade redan från början att vi inte ville kompromissa med utseendet, och det har vi inte behövt göra heller. Det finns så mycket spännande materialval och smarta lösningar på marknaden, säger Anders Hallström.
RENOVERINGEN DROG UT på tiden, mycket beroende på att äldre hus ofta bjuder på många överraskningar längs vägen. I familjens fall visade det sig att 1960-talshus ofta är byggda på en oisolerad platta på marken, något som ökar risken för fuktskador. Dessutom är det svårt att kombinera med vattenburen golvvärme, något som familjen ville skaffa, eftersom det är ett mer energieffektivt sätt att värma huset på än de element som fanns.
– Vi hade ingen aning om att vi skulle stöta på den typen av problem. Sådana lärdomar hoppas vi kunna dela med oss av.
Huset är inte riktigt klart än, det ska bland annat installeras solpaneler. I juni sker en ny invigning, och familjen fortsätter att föra bok i hopp om att skapa en rapport som sedan kan ligga till grund för hur andra kan minska sina klimatavtryck.
– För oss är ju hemmet hjärtat. Vi är ganska vanlig barnfamilj. Tanken är inte att vi ska leva som en perfekt familj. Snarare åskådliggöra vilken miljöpåverkan alla vardagsval och den höga levnadsstandarden vi har i Sverige medför.
För att rapporten ska bli så fullständig som möjligt har de därför inte avstått från sådant man vet
drar upp koldioxidförbrukningen utan försökt leva ”normalt”. Däremot har de försökt att genomföra alla val så genomtänkt som möjligt för att se hur stor skillnaden blir.
– Vi åkte till exempel Finlandsfärja, trots att vi inte brukar göra det, eftersom vi vet att många svenskar tycker om att göra en sådan resa. Vi tog reda på hur man kan göra den så klimatsmart som möjligt, berättar Anders Hallström.
Det började med att entreprenören Anders Hallström arrangerade en miljömässa. Det slutade med att han förvandlade hela sitt hem till ett projekt för att kartlägga svenskens klimatpåverkan.