Pressfriheten är hotad
ORDETS MAKT. Rubriken kan tolkas både bildligt och bokstavligt och båda tolkningarna stämmer.
SIGNERAT 15/5. I veckan som gick dömdes två svenskar efter att under en längre tid ha riktat grova hot mot journalister på Aftonbladet.
Dagens Nyheter skrev nyligen om utsattheten för framför allt landets ledarskribenter: ”Ledarskribenterna är tidningarnas politiska opinionsbildare. De är också landets mest utsatta skribenter. 85 procent av dem har mottagit hot, visade en undersökning från Journalistförbundet förra året”.
Framför allt kommer hoten digitalt. Det är som att det vuxit fram ett parallellt samhälle på nätet, där man agerar som att man får säga och skriva vad man vill. Saker man inte skulle kunna tänka sig att framföra öga mot öga. Många bemödar sig inte ens att dölja sin identitet, man ser sociala medier och att kommunicera digitalt som en frizon.
Utöver detta anser många att journalister ”får tåla” att få tillmälen och okvädingsord slängda efter sig. Och det vågar jag påstå att de flesta också gör. Tål det mesta.
DET ÄR NÄR ”kritiken” övergår till rena hot som det är dags att markera, fler behöver polisanmäla dessa brott. Kanske tvingar det fram en högre prioritet.
Oftast är hoten grundade i rasistiska övertygelser och i ett hat mot feminism och feminister. Men det finns även ett hat från vänsterkanten mot borgerliga debattörer. Syftet är att skrämma journalister att låta bli att skriva om vissa ämnen eller få dem att tystna.
DÄRMED HANDLAR DET om mer än hot mot enskilda personer, det handlar om hot mot demokratin. Det finns en särskild brottsrubricering för hot mot till exempel journalister och politiker. Den heter brott mot medborgerlig frihet och det betyder att någon genom hot eller tvång försöker inskränka till exempel yttrandefrihet eller föreningsfrihet. Brottet ger fängelse i upp till sex år och räknas alltså som ett väldigt grovt brott.
I ANDRA ÄNDEN av den utveckling som i sin värsta form tar sig uttryck i hot, finns en växande misstro mot medier och deras fristående. Fler och fler väljer att lita till så kallade alternativa fakta som ofta har som huvudsyfte att underminera mediernas trovärdighet. Här skapas en ond cirkel där berättigad mediekritik försvinner i konspirationsteorier om hur medierna styrs av makten snarare än granskar den. Tyvärr är det inte bara konspirationsteoretiker som göder denna utveckling. Politiker som ogillar att bli ifrågasatta eller att deras politik inte presenteras på det sätt de önskar, kan också anklaga medier för att vara politiskt styrda.
FRIA MEDIER ÄR bland det första som attackeras av krafter som ogillar demokrati och öppenhet. Det finns ingen tvekan om att det finns en välorganiserad apparat som snabbt triggar igång stora skaror på nätet. Källorna är flera och på flera nivåer. Därför måste vi vara oerhört uppmärksamma på alla angrepp mot pressfriheten.
Detta får dock inte leda till att avståndet mellan journalister eller politiker och medborgarna ökar. Medierna behöver bli väldigt mycket bättre på att ta kritik än vi är i dag. Vi måste använda ord som hat och hot bara när det handlar om just det, inte om kritik vi tycker är jobbig att bemöta.
Det är när ”kritiken” övergår till rena hot som det är dags att markera, fler behöver polisanmäla dessa brott.