Kons­ten att mö­ta var­je dag som ett Gott Nytt År!

Hallands Nyheter - - Ledare - DAG GUSTAVSSON 010 471 53 70 dag.gustavsson@hn.se

Den 135:e sol­upp­gång­en har den­na mor­gon re­dan pas­se­rat se­dan vi stod där i ny­års­nat­ten och skå­la­de in ett – gott nytt år! Just där i nat­ten har vi of­tast nå­got ljust och för­hopp­nings­fullt i tan­ken. En stark för­hopp­ning om att det här året ska bli bra. Vi kän­ner nå­got ödes­mät­tat och vill tro på det go­da.

DET HAR GÅTT fy­ra må­na­der se­dan vi stod där med vår för­hopp­ning och tan­ke om att 2017 ska bli an­norlun­da. Det ska bli bra och jag ska ta mitt an­svar för att det blir så.

Men frå­gan är då: Hur har vi mött den­na, den 135:e da­gen på det­ta år?

FÖRLÅT OM JAG nu lå­ter pes­si­mis­tisk, men jag tror ty­värr att ris­ken är stor att ma­jo­ri­te­ten av oss knap­past har väl­kom­nat den med sam­ma en­tu­si­asm som vi kän­de då i ny­års­nat­ten. Och det är synd där­för att jag är över­ty­gad om att det är den­na ex­tra en­tu­si­asm som krävs. Att det är i den­na in­ställ­ning hem­lig­he­ten lig­ger för att öka chan­sen att på­ver­ka hur året ska bli, hur vi ska bli. Om det ska bli så där som vi hop­pas och dröm­mer krävs det tro­li­gen en po­si­tiv in­ställ­ning och för­hopp­ning till – var­je ny dag.

För att vi ska lä­ra oss den­na men­ta­la in­ställ­ning till li­vet bor­de vi ta ef­ter ”trol­let med den gu­la kep­sen” från ra­di­ons jul­ka­len­der i slu­tet av 80-ta­let. Du som möj­ligt­vis ock­så minns den­na fi­gur kom­mer kans­ke ock­så ihåg att trol­let all­tid vak­na­de med de un­ge­fär­li­ga or­den: ”God mor­gon föt­ter­na. God mor­gon be­nen. God mor­gon trol­let!” Onek­li­gen är den­na lil­la ri­tu­al trev­li­ga­re än att sät­ta sig på säng­kan­ten och ge­nast tän­ka: ”Usch! Vart är värl­den på väg egent­li­gen?!”

VAD SKUL­LE DÅ den­na enk­la mor­gon­ri­tu­al kun­na le­da till? Jo, un­ge­fär så här: Med en po­si­tiv in­ställ­ning till li­vet skul­le vi män­ni­skor kun­na be­mö­ta varand­ra på ett trev­li­ga­re sätt och tro­li­gen skul­le vi va­ra mer möj­lig­hets­in­rik­ta­de. Det skul­le va­ra en vinst för var en och men ock­så för sam­häl­let i stort.

Och tänk om Do­nald Trump kun­de väc­ka sig själv likt trol­let med den gu­la kep­sen. Kans­ke ha­de han då bli­vit mer öd­mjukt in­ställd till si­na med­män­ni­skor och till värl­den i stort.

Och tänk om al­la vå­ra folk­val­da kun­de mö­ta var­je sol­upp­gång med ett le­en­de. Vo­re det då möj­ligt för dem att hell­re väl­ja di­a­log än debatt och kans­ke of­ta­re vå­ga trot­sa by­rå­kra­tin och sä­ga: ”Reg­ler kans­ke in­te är till för att bry­tas, men sunt bond­för­nuft är till för att an­vän­das.”

MEN – OCH det­ta är ett vik­tigt men. För att det ska bli ett bra år kan vi in­te en­bart krä­va av makt­ha­va­re att de ska öva sig i att vak­na med en lju­sa­re in­ställ­ning till li­vet. I det­ta har vi al­la ett eget an­svar.

Imor­gon när vi vak­nar och väl­kom­nar den 136:e sol­upp­gång­en det­ta år kan vi ta chan­sen att ge 2017 en nytänd­ning. Vi kan vak­na upp och sä­ga: ”God mor­gon föt­ter­na. God mor­gon be­nen. God mor­gon jag; jag öns­kar dig en god ny dag!”

Bild: HOLGER HOLLEMANN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.