Plastbantning.
Karin Kjellgren i Varberg började välja bort plastprodukter och blev mer uppmärksam på kemikalier i miljön.
Man kan inte göra allt men man kan göra något. Så tänkte Karin Kjellgren när hon började plastbanta hemmet. – Sedan jag fick barn har jag blivit mer uppmärksam på kemikalier i miljön, säger hon.
Plastbantning betyder att man sanerar plast från hemmet, något som allt fler anammar i takt med att motståndet mot plast ökar.
Det började med larmrapporter om att fisk och vattenorganismer tar skada av den microplast som cirkulerar i våra hav. Enligt beräkningar som presenteras av WWF kommer det att vara mer plast än fisk i haven år 2050. Många av havens fiskar och djur äter och skadas av plastpåsar. De stryps av plastband och pyttesmå plastbitar lagras i deras kroppar. På andra ställen i världen har man kommit längre när det handlar om plastsanering än vi i Sverige. I Frankrike har försäljningen av plastpåsar i livsmedelsbutiker stoppats.
ökat medvetande om miljön som fått Karin Kjellberg i Varberg att reagera. Hon är förskollärare på Ekolek pedagogisk omsorg och hon tar hand om sju barn i hemmet, tre är hennes egna och fyra är dagbarn.
– Sedan jag fick barn har jag blivit mer uppmärksam på kemikalier i hemmet. Vi försöker byta ut allt efter hand. Det kommer inte in någon ny plast i hemmet men vi tycker det är dumt att bara slänga allt rakt av, förklarar Karin Kjellgren.
Det ironiska är att just barnen som man som förälder vill skydda extra mycket också är extra utsatta för kemikalier som kan finnas i till exempel plast. En av de svåraste bitarna handlar just om leksaker. Träleksaker i all ära, men vissa leksaker tillverkas bara i plast.
– Vår son älskar Lego som är gjort av plast men vi köper bara nytt, säger Karin Kjellgren.
NY PLAST ÄR bättre än gammal. 2013 kom en ny kemikalielag i Sverige som klubbats igenom av EU. Den innebär hårdare regler för giftiga ämnen i plast. Det första man kan göra är därför att slänga alla leksaker som är köpta före 2013.
– Det är svårt att ta bort all plast men vi har till exempel gett våra barn nappar av gummi. Om man
kan så tycker jag att man ska byta ut plastföremål till alternativ som är tillverkade av gummi eller silikon, säger Karin Kjellgren.
Idag är medvetenheten bland småbarnsföräldrar stor. Karin Kjellberg förklarar att en förälder som använder plastflaskor till vällingen närmast anses som suspekt. Idag är det glasflaskor som gäller.
DET FINNS MÄNGDER med saker, inte minst i köket som behöver ses över om man börjar tala om plastbantning. Hemma hos familjen Börjesson-kjellberg är det en rad föremål som inte kommer innanför tröskeln.
– Teflonpannor. Sådana har jag inte använt på flera år. Jag steker i gjutjärnspannor och med stekspadar av metall. Något av det dummaste jag vet är stekspadar av plast. Blir de för varma så smälter de och då kan det hamna ämnen man inte vill ha i maten, säger Karin Kjellberg.
Plastbantning är en del av ett större ekotänkande. Karin Kjellberg är uppvuxen i en lantbrukarfamilj och är sedan barnsben van att källsortera. Men sedan hon bildade familj och fick sina barn har det utvecklats mer.
– Barnen kommer i kontakt med kemikalier på så många sätt. Vi har till exempel alltid använt tygblöjor och vi köper inte vanligt shampo eller tvål. Idag använder vi oss av olivtvål i duschen.
DET KAN LÅTA ambitiöst och kanske krångligt att plastbanta hemmet men Karin Kjellberg tycker att det först och främst handlar om att försöka. Något kan man alltid göra för att förbättra miljön, menar hon.
– Även om man inte kan sluta använda plast helt och hållet så kan man leta efter alternativ som är bättre. Och det går om man tänker till lite. Det finns flera bra ekoaffärer på nätet som säljer alternativa produkter som inte innehåller plast, säger Karin Kjellberg.