Konsten att ställa krav
Bevis på god djurhållning är viktigt när kommunerna upphandlar mat till barn och äldre. Men lägsta pris prioriteras av många. Det visar en enkätundersökning som organisationen Svenskt Kött gjort bland Sveriges kommuner. Krav på låg antibiotikaanvändning och grisar med knorr. Det låter bra. Men frågan är hur det är i praktiken.
Till de offentliga köken, till exempel i skolor och äldreboenden, upphandlas livsmedel för cirka 10 miljarder kronor årligen. Men bara 40 procent kommer från Sverige. Det här vill många kommunpolitiker ändra på och förordar mer närproducerat. Men där sätter upphandlingslagen stopp. Krav på korta transportavstånd, att produkten ska vara närodlad eller lokalproducerad anses som regel diskriminerande och handelshindrande och är därmed inte tillåtet vid offentlig upphandling.
Däremot finns det sedan årsskiftet ett nytt Eu-direktiv som ska möjliggöra att man tydligare kan ställa krav på djurskyddsstandarder, hållbarhet och produktionsmetoder. Det innebär till exempel att den som upphandlar kan ställa krav på att antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Viktigt inte minst med tanke på att Sverige har EU:S lägsta användning av antibiotika i djuruppfödningen, medan många andra länder rutinmässigt ger djuren det i till exempel foder.
ENKÄTUNDERSÖKNINGEN VISAR ATT 90 procent av landets kommuner har någon form av kosteller inköpspolicy, strategidokument eller liknande. Närmare 60 procent önskar ställa mer långtgående krav än de gör idag. När de rankar kraven kommer djuromsorg/djurskydd högst och lågt pris lägst.
Men samtidigt svarar en fjärdedel av kommunerna att lågt pris är viktigast. ”Det är en prioritering som sällan är förenligt med höga djurskyddskrav”, säger Elisabet Qvarford, vd, Svenskt Kött, i en kommentar till undersökningen. ”Vi vet att svenska konsumenter är noggranna när de ska köpa kött och de är villiga att stödja den svenska bonden som tar väl hand om sina djur. Så om kommunen väljer att lägga mer pengar på bra mat så finns det nog ett stöd hos medborgarna. Jag hoppas att fler kommuner ska prioritera de svenska mervärdena såsom gott djurskydd och bra kvalitet när de gör sina upphandlingar”, säger hon.
NU ÄR DET inte bara att ställa krav. Ett problem är att konkurrensen vid upphandlingarna är låg och domineras av ett fåtal större leverantörer. Små leverantörer upplever det som krångligt eller att man inte kan leverera tillräckliga kvantiteter. ”För att underlätta för mindre leverantörer kan man exempelvis dela upphandlingar i mindre kontrakt baserat på produktgrupper, undvika krav på att leverantören ska sköta distribution samt minska och underlätta administrationen för anbudslämnare”, skriver Svenskt Kött i sin rapport. Det ligger mycket i det.
Det finns all anledning för landets kommunpolitiker att läsa rapporten. Men också ställa sig frågan hur det kan komma sig att det bara lämnas 1,9 anbud vid varje upphandling.