”Det behövs fler djur på gårdarna”
Undersökning: Kommunerna köper mest utländskt kött
En majoritet av de svenska kommunerna säger sig prioritera god djuromsorg när de köper kött till sina skolor och äldreboenden, men i slutänden handlar det nästan alltid om priset.
Bara 40 procent av charkprodukter som köttbullar och korv kommer från svenska gårdar. När det gäller oberett kött, som biff och fläskfilé, är cirka hälften svenskt, visar en undersökning från branschorganisationen Svenskt kött.
Kommunerna upphandlar varje år livsmedel för 10 miljarder kronor och intentionerna är i de flesta fall väldigt goda.
I en enkät från Svenskt kött, som 210 kommuner svarat på, säger 99 procent att de vill kunna ta hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat när de väljer kött. Närmare 60 procent vill ställa mer långtgående krav än vad de gör i dag. De efterfrågar framför allt information kring ursprungsland och närproducerat. Men vid de flesta upphandlingar är det något helt annat som avgör – priset.
– Det här är något som vi är mycket medveta om och därför vill vi fortsätta ge de goda argumenten och motivera politikerna att lägga mer pengar på den offentliga maten, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt kött.
Varenda vanlig konsument vet att svenskt nötkött, och ofta även griskött, är en bra bit dyrare än motsvarande importerat kött. Enligt Elisabet Qvarford finns det en enkel förklaring – svenskt kött är en bristvara.
– Det som behövs i Sverige är fler djur på gårdarna. Det finns en stor efterfrågan på svenskt kött, vilket till viss del har drivit upp priserna. Men just nu är det en hel del nötköttsbönder som satsar framåt och även många grisbönder tror på framtiden och vill utöka sina gårdar.
På skolorna och förskolorna i Luleå kommun är majoriteten av köttet som serveras svenskt, berättar Ulrika Rutqvist, som är enhetschef på måltidsservice vid barn- och utbildningsförvaltningen. Men inte allt. – De pengarna har vi inte, säger Ulrika Rutqvist.
Dessutom kan inte kommunen ställa några krav i upphandlingar om att köttet ska vara specifikt svenskt eller lokalproducerat, enligt lagen om offentlig upphandling, berättar hon.
– Alla inom EU ska kunna svara på en upphandling.
Deras beställningar utgår från produkter och då kan man snegla på vilka produkter som svenska leverantörer har, om man vill försöka nå dit.
– Men det är inte säkert att man får det i slutänden, säger Ulrika Rutqvist.
Däremot ska upphandlingarna följa djurskyddskrav som är likvärdiga dem i Sverige.