Ovisst när Iran går till val
President Rohani kan bli av med makten – utmanas av Raisis populistiska kampanj
En president som öppnat landet för omvärlden men inte fått fart på ekonomin i utlovad takt, eller en hårdför, konservativ jurist som lovar jobb och mer pengar åt alla.
På fredag går iranierna till presidentval.
Fem–sex miljoner nya jobb under kommande mandatperiod, höjda löner och trefaldigade kontantbidrag till fattiga iranier. Det är vad Ebrahim Raisi har lovat väljarna om han blir president.
– De har uppträtt som populister, nästan i europeisk eller amerikansk mening. De har kastat ut valfläsk, säger Per Jönsson, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, om Raisi och Teherans borgmästare Mohammad Ghalibaf, som häromdagen hoppade av och i stället slöt upp bakom sin tidigare konkurrent.
– Ekonomer är relativt överens om att det skulle krävas en årlig tillväxt på 25 procent för att uppfylla deras löften. Det hade inte ens Kina under sina starkaste år.
När valrörelsen drog i gång för några veckor sedan var Raisi ingen känd figur för gemene man. Han står nära Irans högste andlige ledare Ali Khamenei, och har rört sig i maktens korridorer i tiotals år. En del minns säkert att han hade en avgörande roll när ett stort antal oppositionella dömdes till döden i slutet av 1980-talet. Men någon politisk erfarenhet har han inte.
Nu är han det konservativa lägrets toppkandidat, som säger att Iran inte behöver västvärldens hjälp.
Även om det finns ytterligare några kandidater med i loppet står presidentvalet den 19 maj i praktiken mellan honom och den sittande presidenten Hassan Rohani.
Raisi har angripit Rohani för att ha varit alldeles för vek i förhandlingarna om kärnteknikavtalet. Men vilken utrikespolitik han själv mer konkret ämnar driva är oklart, påpekar Per Jönsson.
– Men det skulle vara lättare för Iranfientliga krafter i omvärlden att utmåla Iran som en risk, och mullra om mullorna som styr. Rohani har gjort sig känd utomlands som en ganska moderat person, säger han.
Vinner Rohani kan Irans folk sannolikt räkna med mer av samma politik, som bland annat går ut på att reformera statliga företag och locka utländska investeringar för att få igång landets industri.
Men emot sig har han att ekonomin inte har tagit fart i den omfattning som han lovade när han valdes för fyra år sedan, vilket kan leda till att besvikna väljare stannar hemma på fredag. Även om han ser ut att leda är utgången mer oviss än många bedömare väntade sig för några månader sedan.
Det kan också ligga i ayatolla Khameneis intresse att valet upplevs som hårt och jämnt.
– Det driver upp intresset och valdeltagandet, vilket stärker den islamiska statens legitimitet. Det blir lättare att argumentera inför omvärlden: ”Vi har visst demokrati”, säger Pär Jönsson.
Jenny Petersson/tt