”Nu skall det äntligen bli lättare att bli av med ovälkomna bosättare”
Maria Haldesten
LEDARE 18/5. Att ockupera någon annans mark eller sommarstuga är inte bara ett otyg. Det är en form av stöld. Därför är det bedrövligt att det dröjt så länge att förenkla regelverket kring avhysning. Men nu skall det äntligen bli lättare att bli av med ovälkomna bosättare. Riksdagen fattade i går beslut om förändringar.
För Centerpartiet, som länge varit tydligt med att äganderätten måste försvaras bättre, är skärpningen extra välkommen.
– Jag är särskilt nöjd med att detta inte gjordes till en stridsfråga mellan regeringen och alliansen, utan att det fanns möjlighet att förhandla öppet. Det är ett lite ovanligt sätt att jobba i civilutskottet, men gjorde att vi kunde komma fram med lösningar snabbare, säger riksdagsledamot Ola Johansson, centerpartiets bostadspolitiske talesperson.
DET INNEBÄR ATT de nya reglerna börjar gälla redan 1 juli.
Visserligen har polisen redan i dag möjlighet att avhysa bosättare. Men i praktiken har processen ofta blivit omständlig. Markägare har avkrävts uppgifter om namn och identitet på bosättare för att få myndigheternas hjälp. Att de framöver slipper denna komplicerade uppgift är en lättnad.
FRAMÖVER SKA DET räcka med att markägaren uppvisar en bild på bosättningen, för att begära att kronofogden skall bistå med vräkningen.
Viss handläggningstid får dock markägaren räkna med. Visserligen har alliansen pressat ned tiden från fyra till tre veckor och tidfristen för utrymning av bosättningen från sju till fem dagar – men när exempelvis stugägare råkat ut för ovälkomna gäster känns även det givetvis ändå som väldigt lång tid. Skyndsamhet är viktig – av alla skäl. Ju längre tid en bosättning funnits på en plats, desto längre tid kan det ta att få bort den.
KOMPROMISSEN ÄR HELLER inte optimal vad gäller kostnaden för markägaren. Visserligen lyckades de förhandlande allianspartierna få ned summan, men priset för verkställighet blir ändå upp till 3000 kronor.
– Jag kan tycka att det inte borde kosta något att få sin mark tillbaka, säger Ola Johansson.
Det borde det förstås inte heller.
Ett annat bekymmer med kompromissen är den otydliga proportionalitetsbedömning som finns med i regelverket. Allianspartierna är oroliga för att denna kan komma att tolkas godtyckligt och fördröja avhysning. Det vore djupt olyckligt, även om vräkningarna ibland kan kräva extra hänsynsfullt handläggande.
– Om det är barn eller sjuka som berörs måste socialtjänsten kopplas in. Och när de här frågorna debatteras är jag alltid väldigt noga med att också betona den humana aspekten, att bosättarna i många fall är utsatta människor och att deras belägenhet är ett problem vi måste jobba med inte minst inom EU.
Att ingen människa, om de kan undvika det, vill bo i miserabla tältläger i en blöt skog eller på en smutsig industritomt säger sig självt. Men det är samtidigt oerhört viktigt att understryka att fattigdom aldrig ger någon rätt att ockupera annans mark eller stuga. Därför får vi hoppas att regelskärpningarna ger den ordning och reda som såväl behövs.