Barn­läng­tan ur­säk­tar in­te ut­nytt­jan­de

Oro­väc­kan­de att för­e­ning för barn­lö­sa för­ring­ar ska­de­ris­ker i strä­van ef­ter sur­ro­gat­möd­ra­skap.

Hallands Nyheter - - Ledare - Ma­ria Hal­des­ten 010-471 53 70 • ma­ria.hal­des­ten@hn.se

LE­DA­RE 27/5. Sis­ta lör­da­gen i maj – da­gen fö­re Mors Dag – har ut­setts till de Ofri­vil­ligt barn­lö­sas dag. För­e­ning­en Barn­läng­tan, som pas­sar på att väc­ka de­batt om nya vägar till för­äld­ra­skap, be­rät­tar i SVT Hal­land att mel­lan 10 och 15 pro­cent i Sve­ri­ge har svårt att få barn.

In­fer­ti­li­tet är ett väx­an­de pro­blem. Ett skäl är att många kvin­nor skju­ter upp sitt barna­fö­dan­de. Utö­ver det­ta finns en rad and­ra me­di­cins­ka or­sa­ker till var­för vis­sa par in­te blir gra­vi­da, pro­blem som kanske ger sig till kän­na först när de bör­jat för­sö­ka. Men i en knapp tred­je­del av fal­len med ofri­vil­lig barn­lös­het hit­tar lä­kar­na ing­et skäl.

FÖR VIS­SA TAS in­fer­ti­li­te­ten emot på sam­ma sätt som ett bud om kro­nisk sjuk­dom, som en nit­lott i li­vets tom­bo­la. Li­vet är in­te all­tid rätt­vist.

För and­ra blir barn­lös­he­ten till en stor psy­kisk på­frest­ning. Att vis­sa kvin­nor ser ofrukt­sam­he­ten som ett per­son­ligt miss­lyc­kan­den kan ha si­na för­kla­ring­ar.

Barn­lös­he­ten el­ler föd­sel av barn av ”fel” kön har ge­nom histo­ri­en, ex­em­pel­vis i adels­fa­mil­jer, setts som ett skäl för skils­mäs­sa.

Den me­di­cin­tek­nis­ka ut­veck­ling­en har dock gett barn­lö­sa par allt fler alternativ, utö­ver ad­op­tion av ett re­dan fram­fött barn. Em­bry­o­do­na­tion kan bli än­nu en möj­lig lös­ning.

– Det finns mas­sa par som har em­bry­on ned­frys­ta, och som vill do­ne­ra. Men så får de in­te, sa­de Han­nah Palm, Barn­läng­tans ord­fö­ran­de, i SVT Hal­land i tors­dags.

Den sor­tens do­na­tion bär tyd­li­ga lik­he­ter med ad­op­tion och bor­de, så länge bar­nets rätt till sitt bi­o­lo­gis­ka arv till­go­do­ses, kun­na tillå­tas. En an­nan frå­ga som för­e­ning­en dri­ver är desto mer kon­tro­ver­si­ell – näm­li­gen­sur­ro­gat­möd­ra­skap.

– Så länge det är fri­vil­ligt och ing­en ska­das är vi för det, sä­ger ord­fö­ran­den Han­nah Palm, som dri­vit opi­ni­on för sur­ro­gat­möd­ra­skap i fle­ra år.

PROBLEMET ÄR DOCK att ris­ken för ska­da är högst på­tag­lig. En ut­red­ning om ett tra­giskt fall blev i vec­kan en på­min­nel­se om ris­kni­vån. Cen­tral­sjuk­hu­set i Kristi­an­stad pre­sen­te­ra­de sin in­ter­na un­der­sök­ning om vad som gick fel ef­ter att en 32-årig kvin­na i vå­ras för­blöd­de i sam­band med för­loss­ning­en.

Ris­ken att dö i sam­band med en för­loss­ning må va­ra li­ten i Sve­ri­ge, men den finns. Till det­ta skall läg­gas al­la and­ra högst på­tag­li­ga ris­ker för psy­kis­ka och fy­sis­ka men i sam­band med gra­vi­di­tet och för­loss­ning. I vår har bris­ter­na i svensk för­loss­nings­vård de­bat­te­rats högt och lågt. Det har bland an­nat hand­lat om tra­si­ga un­der­liv, in­kon­ti­nens och fram­fall. Till det­ta kan läg­gas allt från för­loss­nings­de­pres­sio­ner till led­pro­blem – el­ler för att ta ett ak­tu­ellt hal­ländskt fall: Mam­man som drab­ba­des av för­lam­ning ef­ter en rygg­be­döv­ning. Lis­tan kan allt­så gö­ras lång.

ATT GE OFRI­VIL­LIGT barn­lö­sa möj­lig­het att pro­du­ce­ra en av­kom­ma ge­nom att ta ris­ker med en sur­ro­gat­mors häl­sa är in­te för­svar­bart. Att en för­e­ning för barn­lö­sa kan re­so­ne­ra så non­cha­lant kring ska­de­ris­ker ty­der på en oför­måga att sät­ta sin egen läng­tan i rim­lig pro­por­tion till hän­sy­nen till de kvin­nor man vill an­vän­da som al­ter­na­ti­va pro­duk­tions­kärl.

Att få barn är ing­en rät­tig­het. Och svens­ka sta­ten har hit­tills gjort helt rätt av­väg­ning­ar i sy­nen på sur­ro­gat­möd­ra­skap.

Bild: ERIK NYLANDER

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.