Helena visar sin fascination för den halländska folktron
”Jag har alltid tyckt att sådant har varit spännande. Det finns en speciell berättarteknik som vi ska ta vara på – ett långsamt, ofta humorististiskt sätt att berätta”
HELENA JURÉEN
Helena Juréen åkte runt i det halländska inlandet och pratade med så kallade ”original”. Berättelserna gav upphov till en utställning som nu visas på Halmstads konsthall.
Vi hör en ivrigt berättande röst mot en fond av dov experimentell musik, och ser filmbilder av skog med höga stammar och ensliga hus.
Det är ett av inslagen på Helena Juréens utställning ”Någon har sagt – egendomligheter om Halland” på Halmstads konsthall. Malmökonstnären – som har rötterna i Mahult utanför Breared – blev 2016 års Lars Johanssonstipendiat och bestämde sig då för att forska om sägner och folktro i sitt barndomslän.
– Jag har alltid tyckt att sådant har varit spännande. Det finns en speciell berättarteknik som vi ska ta vara på – ett långsamt, ofta humorististiskt sätt att berätta.
HELENA HAR DÄRFÖR sökt upp äldre (och även träffat yngre) hallänningar på landsbygden, så kallade original som berättat om märkliga händelser och om huskurer.
Detta har Helena förvandlat till konst. På utställningen finns bland annat foton, ljud, teckningar (på en av dem kommer djävulen på besök) skrifter och experimentell musik som hon komponerat tillsammans med Dan Matthies.
En skulptur, en man full med hö, föreställer knutgubben.
– Den kunde man ta med sig och busa med grannen, om man till exempel ville ha brännvin – det är nästan som vår tids halloween, säger Helena som gärna fortsätter att gräva i den halländska folktron. Finns den bara på landet? Eller går den att träffa på mitt i stan?
– Du får nog främst söka på landet. Ju mer modernisering desto mindre magi, säger Helena Juréen vars utställning pågår till och med 13 juni.