Tip­sen som gör dig till sop­gu­ru

Sopberget mins­kar – men det finns mer att gö­ra

Hallands Nyheter - - Sverige/världen - Mar­cus Alex­an­ders­son/tt

När allt fler slo­par morgon­tid­ning­en mins­kar sopberget, to­talt med el­va ki­lo per per­son för­ra året. Men för den som vill va­ra rik­tigt sops­mart finns fler var­dags­ru­ti­ner att in­le­da – och det hand­lar in­te om någ­ra avan­ce­ra­de in­sat­ser.

Siff­ror från Av­fall Sve­ri­ge vi­sar att mäng­den re­tur­pap­per mins­ka­de med 24 000 ton 2016 jäm­fört med 2015. Pap­per kan dock kän­nas som en tunn sak och sam­ti­digt som pap­pers­so­por­na mins­ka­de så öka­de plast­skrä­pet. In­sam­ling­en av plast­för­pack­ning­ar öka­de med näs­tan 35 pro­cent för­ra året.

– Man får tän­ka ef­ter in­nan man kö­per: Be­hö­ver jag verk­li­gen det här? sä­ger Jen­ny Westin, råd­gi­va­re på bransch­or­ga­ni­sa­tio­nen Av­fall Sve­ri­ge, och tilläg­ger att med­ve­ten­he­ten be­hö­ver öka.

För den som vill bli mer sops­mart finns det enk­la reg­ler att sät­ta upp för sig själv, att tän­ka ef­ter fö­re köp är ba­ra förs­ta ste­get. Åter­vin­ning när kon­sum­tio­nen väl är klar är en na­tur­lig följd.

– Mat ex­em­pel­vis, de res­ter man har, att man tilla­gar nå­got på dem istäl­let för att slänga. Det är in­te så svårt, ba­ra man tän­ker till. Och att man in­te ska va­ra så rädd för det da­tu­met som står på. Of­ta är mat okej fle­ra da­gar ef­ter, man ska li­ta på sin nä­sa.

Bort­sett från ome­let­ter och pytt i pan­na finns det en hel del and­ra enk­la råd som mins­kar sopberget.

– Klä­der ska man läm­na till se­cond hand i förs­ta hand, när det gäl­ler för­pack­ning­ar och glas att man tar det till åter­vin­nings­sta­tio­ner.

Vad som ska släng­as på vil­ket stäl­le kan kän­nas som en hel ve­ten­skap. Gam­la schampoflas­kor, saft­flas­kor och till­hö­ran­de plast­kor­kar läm­nas ex­em­pel­vis till åter­vin­nings­sta­tio­nen. Stör­re plast­pry­lar läm­nas där­e­mot till åter­vin­nings­cen­tra­ler.

– All­ra, all­ra vik­ti­gast är det far­li­ga av­fal­let. Dit hör bat­te­ri­er och elav­fall och an­nat far­ligt av­fall. Att man in­te släng­er det i so­por­na är en av de vik­ti­gas­te pri­o­ri­te­ring­ar­na, sä­ger Jen­ny Westin.

Al­la ap­pa­ra­ter med sladd el­ler bat­te­ri klas­sas som elav­fall. Du läm­nar det till en åter­vin­nings­cen­tral. I en del kom­mu­ner finns även en ”Far­ligt av­fall”-bil som åker runt och sam­lar in bland an­nat mind­re elekt­ro­nik­pry­lar.

– Ris­ken är an­nars att äm­nen kom­mer ut som in­te ska kom­ma ut i na­tu­ren. Att vi tar hand om det far­li­ga av­fal­let är en av de vik­ti­gas­te gre­jer­na.

All­ra, all­ra vik­ti­gast är det far­li­ga av­fal­let. Att man in­te släng­er det i so­por­na är en av de vik­ti­gas­te pri­o­ri­te­ring­ar­na.

JEN­NY WESTIN, råd­gi­va­re, Av­fall Sve­ri­ge.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.