Nordens olivolja har blivit trend på landet
Gula rapsfält böljar som ett blomsterhav på de halländska fälten. Oljeväxten är populärare än någonsin och fälten blir fler för varje år.
Just nu är det höstrapsen som står för prakten, men i juni tar vårrapsen vid och gör landskapet gult igen.
–Rapsens blomma är naturligt gul och blir en kontrast till allt grönt som växer fram under senvåren. Därför upplever man fälten som så maffiga när man åker förbi, säger Albin Gunnarson, agronom på Svensk Raps som är ett branschbolag ägt av 4 000 odlare.
OLJEVÄXTEN ÄR EN efterfrågad produkt på grund av sitt nyttiga innehåll.
– Rapsen är en inhemsk och klimatsmart lösning i stället för importerad olja och brukar kallas för Nordens olivolja, säger Albin Gunnarson.
Även internationellt röner växten intresse. Nyligen hölls ett symposium i Alnarp med ett hundratal internationella rapsforskare.
– Växten är en spelare på världsmarknaden. Vi blir allt bättre på att odla den och få fram oljekvalitéer som gör den användbar vid långvarigt höga temperaturer för exempelvis fritering.
En del av skörden blir till biodiesel och proteinet som är kvar när fröet pressats på olja används till djurfoder.
I Sverige med milda vintrar är det höstrapsen som vinner terräng. Odlingen har ökat i flera år och senast med cirka tio procent. I år är 3 000 hektar halländsk jordbruksmark täckt med oljeväxten till skillnad från vårrapsen som minskat och odlas på cirka 500 hektar.
Just höstrapsen har kommit att passa jordbruket bra eftersom den är en lämplig avbrottsgröda till annan växtodling.
– Lantbrukare måste variera sina grödor för att hålla en bra skördenivå. Rapsen gör jorden friskare och förhindrar att den tröttas ut. En veteodling kan ge 1 000 kilo mer per hektar om lantbrukaren använt raps som förfrukt, säger Albin Gunnarson.
TIDIGARE VAR ÄRTOR en vanlig avbrottsgröda. Men sedan Findus lade ned sin industri i Bjuv har ärtodlarna tvingats se sig om efter annan växt och fastnat för rapsen.
Johan Heurén, lantbrukare i Harplinge, odlar höstraps på 20 av gårdens 400 hektar jordbruksmark.
–Rent arbetsmässigt är växten bra. Den tröskas före spannmålen och då hinner jag bearbeta jorden innan det är dags för nästa etablering med höstvete, säger han.
Den skördade rapsen säljer han till Lantmännen och köper tillbaka den i bearbetad form som proteinfoder åt gårdens grisar.
– Rapsgrisar har mer insprängt fett och ger mörare kött, säger han.
”Rapsen är en inhemsk och klimatsmart lösning i stället för importerad olja”
ALBIN GUNNARSON, AGRONOM