Skogen och haven hjälper oss i klimatarbetet som räddar jorden
REGNSKOG. Om ett par år är över 80 procent av ön Borneos regnskogar borta. Borneo i Indonesien är världens tredje största ö och har ett av världens största och mest diversifierade regnskogsområden. Kalavverkningar, gruvdrift, palmoljeplantager och bränder har plundrat ön på några årtionden. Detta borde vara skäl till ett globalt sorgeår.
ANDRA REGNSKOGAR ÄR utsatta för samma tryck, liksom våra egna boreala skogar. Men ändå hör vi mest tal om vilken resurs skogen är för vår ekonomi och för våra möjligheter att bekämpa klimatförändringarna.
OCH DET ÄR sant. Skogen är vår vän i klimatarbetet. Tillsammans med haven suger den upp en stor del av alla våra koldioxidutsläpp. Utan dem hade vi varit rökta för länge sedan.
Men skogen kan ju vara till så mycket. Vi ska hämta biobränsle till bilar, lastbilar och det snabbt växande flyget. Flis till fjärrvärmen, massa till pappersbruken, virke till alla trähus som ska byggas för att motverka klimathotet. Skogsområden ska skyddas för biologisk mångfald. Till slut känns det som att vi äter på den kakan många gånger om.
HAR ALLA DESSA skogsintressen verkligen satt sig ner med varandra och jämfört sina siffror och prognoser? Räcker det här till både mig och dig? Vi kommer knappast att kunna ta ut den mängd biobränslen från skogen som både vägtrafik och flyg hoppas på. Ska vi importera från Borneo då?
Eller behöver vi ändra på anspråken? Växla ner helt enkelt.