En lågmäld feelgood
LITTERATUR
MIA AJVIDE Älska Vingåker (Bonniers)
Ortnamnet Vingåker i kombination med en socialdemokratisk kommunpolitiker väcker associationer till Göran Persson. Men kommunstyrelseordföranden Olle Nygård i Mia Ajvides roman ”Älska Vingåker” har inget annat gemensamt med förre statsministern än födelseorten och partitillhörigheten.
DÄR PERSSON SÅDDE split sår Nygård kärlek. Det är romanens grundhandling, hur kärleken blir ett projekt för kommunal utveckling och tillväxt.
Nu säger förstås författarnamnet Ajvide att det nog knappast enbart är fråga om ren och skär socialrealism. Romanen har övernaturliga inslag, till exempel hos Olles barndomskamrat Petrus, som vårdats på mentalsjukhus men vars överkänsliga syner och hallucinationer enligt berättelsen mera beror på klärvoajans än på schizofreni.
Petrus är, som romanen uttrycker det, tankeläsare. Och så romanens verkliga huvudperson, den föräldralösa polska flickan Nina, som ser känslor som färger och har förmågan att vända människors känslor till sin fördel. Inte bara det, hon kan kontrollera hela folkmassors stämningsläge, vilket hennes adoptivpappa kommunalrådet utnyttjar. Kreativ bokföring och en gömd bronsåldersskatt bidrar till intrigtrådarna.
DETTA LÅTER KANSKE som en politisk dystopi, men är i själva verket en utopi. Romanen utspelar sig på 1970-talet, och är som om den vore skriven på 1970-talet. Tonfallet är medvetet naivt, mycket godhjärtat, och utopin passar utmärkt in i efterdyningarna av hippieeran och ”the Summer of Love”. Älska Vingåker är kort och gott en roman med lågmäld feelgood, en okomplicerad vuxensaga som i någon mån kan påminna om Astrid Lindgren och som det är en stillsam njutning att läsa.