Näthatet drabbar kvinnor hårdast
Ny rapport: Hoten på nätet är ett demokratiproblem
Hatet och hoten som fyller kommentarsfälten på nätet är ett demokratiproblem, slår en ny rapport fast. Kvinnor utsätts särskilt hårt.
– Det tas inte på allvar, säger handbollsspelaren och opinionsbildaren Linnéa Claeson.
Män och kvinnor utsätts för ungefär lika mycket näthat – men typen av hat skiljer sig. Hatet mot kvinnor har ofta inslag av sexism, sexuellt våld och trakasserier. För män handlar det i stället om hot om våld eller om påhopp som gäller deras yrke, enligt en rapport från Nordisk information för kunskap om kön (NIKK).
Genom vassa inlägg på instagramkontot Assholesonline har Linnéa Claeson de senaste åren synliggjort
hatet och hoten, som framför allt kvinnor får ta emot på nätet. På kontot har hon lagt ut exempel på trakasserande inlägg som hon fått ta emot.
– Jag tror att det bidragit till att det inte är lika lätt eller roligt att vara näthatare. Jag försöker inspirera till att man ska stå upp för sig själv och andra på internet och jag vill visa att internet är på riktigt, säger hon.
Linnéa Claeson tror att många är rädda för att skriva sin verkliga åsikt på nätet eftersom att det riskerar att leda till hot eller hat.
– Om inte internet är ett forum där vi vågar göra det kan det bli jätteproblematiskt, säger hon.
Det är svårt att komma åt näthatarna, som ofta gömmer sig bakom anonyma eller fejkade profiler, lagstiftningen har inte hängt med, enligt rapporten från NIKK. I dagsläget finns till exempel inget särskilt skydd för människor som utsätts på grund av sitt kön.
– Med tanke på att kvinnor som utsätts i den offentliga debatten är särskilt utsatta för sexistiska kränkningar och hot om sexuellt våld, på ett sätt som påverkar möjligheten att röra sig i det digitala offentliga rummet, väcker detta frågor om hatbrottsbestämmelsen, säger Moa Bladini, rapportförfattare och lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet.
Men att avgöra vad som är brottsligt är bara en del av problemet.
– Det andra är att avgöra vem som skickat bilden eller skrivit det kränkande uttalandet. Där tänker jag att vi också behöver lägga ett större ansvar på aktörerna som tillhandahåller de olika plattformarna för kommunikation för att stärka det rättsliga skyddet, säger Moa Bladini.
David Peterson/tt