Ekonomin går knappt ihop
SOCIALT FÖRETAG: ANGELÄGEN VERKSAMHET HOTAS AV KONKURS
Falkenbergs största sociala företag, ”En trappa upp”, har ekonomiska svårigheter, så allvarliga att styrelseledamoten Lena Carlbom talar om ett överhängande konkurshot.
– Det bästa arbete jag haft. Här får man växa in i jobbet och arbeta i egen takt, säger Madelene Tibell.
Hon jobbade tidigare på Gekås, men hamnade i djupaste utmattning. Två års sjukskrivning, med en känsla av ångestfylld isolering. Men med hjälp av ”En trappa upp” har hon hittat tillbaka till arbete.
– Jag arbetar här på kontoret, tar bland annat emot beställningar från en förening som vi hjälper med leveranser. Jag har hoppat in på kaféerna, när det saknas personal, och jobbar också i en butik vissa dagar, säger Madelene.
URBAN KARLSSON HAR arbetat 3,5 år på företaget. Han gick arbetslös en tid efter att ha förlorat jobbet som kanslist på en idrottsförening – och tog klivet in på arbetsmarknaden igen tack vare anställningen hos ”En trappa upp”.
– Alla har vi våra ryggsäckar av problem. Det får man finna sig i och acceptera, säger han om sin arbetsplats som tar hänsyn till var och ens förutsättningar.
Just nu är han helt sysselsatt inom företagets multiservice, som bland annat erbjuder trädgårdstjänster som gräsklippning.
DE ARBETSINTEGRERANDE sociala företagen (ASF) är en rörelse som vuxit. Företagen drivs ofta som kooperativ med syftet att anställa personer som av olika skäl, till exempel psykisk ohälsa, står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. De sociala företagen säljer varor och tjänster, på affärsmässig grund, men deras ekonomi bygger även på att till exempel arbetsförmedlingen och försäkringskassan ger ett visst stöd till lönerna.
– NU ÄR vi 27 anställda och lika många är inne på olika praktiker. Vi betalar avtalsenliga löner som successivt höjs. Därmed ökar gapet till vad som ges som mest i lönestöd, konstaterar styrelseledamoten Lena Carlbom om ett ekonomiskt dilemma i företaget som knappt går runt.
– Vi har en halv miljon kronor i lönekostnader per månad och ungefär hälften täcks av lönestöd i
olika former, tillägger hon.
Sociala företag finns ofta i verksamheter som allmänt har svårt med lönsamheten, som när ”En trappa upp” nu driver kaféer på Falkhallen, gymnasieskolan och på Falkenbergs och Varbergs museer.
LENA CARLBOM EFTERLYSER ett tydligare ekonomiskt stöd från kommunen, genom köp av tjänster. Men även att företag och privatpersoner i högre grad upptäcker och köper varor och tjänster av dem.
De sociala företagens intresseorganisation, Skoopi, känner igen problemen.
– Nya sociala företag startas visserligen, men det väger inte upp att vi under det senaste året sett hur 40 av 200 sociala företag inom vår organisation har avvecklats eller gått i konkurs, säger Sofia Modigh på Skoopi.
HENNES RECEPT ÄR att arbetsförmedlingen mer måste anlita och betala de sociala företagen för att ordna arbetsträning för arbetslösa.
– Men ett problem är om de sociala företagen alltför mycket litar till att de ska serva arbetsförmedlingen. För vi kommer förmodligen alltid att vara en otrogen partner, säger Calle Fredin, sektionschef på arbetsförmedlingen i Falkenberg.
Han menar att arbetsförmedlingen sällan kan binda sig till en särskild lösning. Sociala företag förblir ett av flera alternativ för en individ, som ska lotsas ut i arbete.
FÖR ANSVARIGA I kommunen, som har vikt en halvtidstjänst till stöd för de sociala företagen, förefaller de ekonomiska svårigheterna vara lite av en överraskning
– Nej, jag har inte hört att det skulle vara så illa, säger Stig Agnåker (C), ordförande i kommunens arbetsgivarutskott.
Men uppenbarligen krävs det en kraftsamling om Falkenbergs största sociala företag ska ha fortsatta möjligheter.