Burkarna slängs i det som ska bli kornas mat
på ”Korna äter inte burkar i hagen” (21/6).
DJUR. Jag tror nog att Peter kalmström har missförstått LRF:S budskap en aning. Det handlar inte om att korna ”betar” aluminiumburkar på betet utan det handlar om att burkarna folk slänger längs vägarna hamnar i växande gröda. De burkar det handlar om har hamnat i växande vall det vill säga det som ska bli ensilage eller hö som korna ska äta under vintern, då det inte finns något ätbart utomhus på grund av snö och kyla.
Vad skulle korna annars leva av om de skulle förpassas till att klara sig själva ute vinterhalvåret?
Även de kor som går ute under vinterhalvåret fodras ju självklart med hö och ensilage, så att detta problemet skulle uppstå bara för djuren står på stall och är ”fångna” är ju helt fel.
Problemet är att dessa burkar hamnar i slåttermaskinen (där man inte ser dem) och skärs sönder i småbitar av knivarna och fördelas ut i gräset och på det viset får man in det i fodret.
Samma sak när du rulllar ut ensilaget, du ser inte bitarna då de ligger inbäddade i gräset. Det värsta är att kon inte heller ser utan hon är glupsk och äter fort och på det viset får hon i sig dessa vassa bitar ner i magen. Det kan ta en dag eller längre, men till slut kan det bli så olyckligt så någon av magarna skärs sönder av dessa burkar.
5 200 kor varje år enligt LRF:S beräkning, får uppleva detta smärtsamma utdragna lidande tack vare människors antingen dumhet eller lathet som det handlar om när man bara öppnar rutan och slänger ut sin burkläsk när den är tom istället för att ta med den hem och lämna tillbaka den nästa gång man handlar och kan panta den.
Sen kan man ställa sig frågan vilken död som är ”bäst”, dessa hemska smärtor när magen skärs upp eller ett skott i pannan på slakteriet under uppsikt av besiktningsveterinär?
Jag skulle även gärna vilja ha belägg för att dessa 400000 djur som du säger lider i skräck och plågor under slakten på våra svenska slakterier?
Kerstin Herbertsson
Om arikeln ”Därför hotar Gekås stämma nya hotellet”:
Monika Lundberg: Plagiat verkligen. Inte just. Pontus Koch: Snacka om att vilja åka snålskjuts på Gekås framgång. Peter Olausson: Ja, men vart ska gränsen gå för vad som är ok? Om han tar bort den blåa färgen, är det ok då? Bara gul text? Gekås kan väl inte ha patent på gul och blå färg. Visst rider han på Gekås framgång. So what?? Tror Gekås överlever ändå. Man kan inte förbjuda namnet Ulla, man kan inte förbjuda namnet att innehålla gul och blå färg. Förstår båda parter...