Flera frågetecken efter dotterns död
DEL 1 MISSTROR UTREDNINGEN: Det är snart nio månader sedan 32-åriga Anna Spång-lyng hittades död. Men för familjen har sorgen levt parallellt med en växande frustration mot polisens utredning. Nu vill föräldrarna berätta. Del 2 publiceras på fredag och de
Varför dog Anna Spång-lyng? I nio månader har frustrationen över polisens utredning levt parallellt med sorgen efter en förlorad dotter. – Det är så mycket som inte stämmer, säger mamma Git Spång.
Tidigt på morgonen den 5 oktober rundade Git Spång knuten på familjens konferensanläggning utanför Falkenberg. På marken framför henne såg hon något som liknade ett hästtäcke. Det var det inte. Hennes dotter låg livlös, barfota och hade huvudet täckt av vinterjackans kapuschong.
VARFÖR DOG ANNA?
Hallands Nyheter granskar i en serie artiklar Anna Spång-lyngs död och den polisutredning som följde.
– Jag bara skrek. Jag fick på en gång känslan av att det här är fel. Jag var helt säker på att någon hade gjort det här mot henne, säger Git Spång.
FRÅN DET ÖGONBLICKET blev världen aldrig densamma för makarna Git Spång och Viggo Lyng. Det har nu gått nio månader sedan deras dotter, 32-åriga Anna Spång-lyng hittades död. Sorgen och saknaden är obeskrivlig. Samtidigt blev ilskan och frustrationen över polisens utredning tidigt en ofrivillig del i sorgearbetet.
– Hon var mitt enda barn. Vi får aldrig Anna tillbaka men hon ska behandlas med respekt. Det här får inte hända någon annan, säger Git som är mycket kritisk till både utredningen och polisens bemötande.
Polisutredningen startade till synes med full kraft. Gården spärrades av och en polishelikopter flög fram och tillbaka över det annars så lugna området. Utanför gården samlades allt fler journalister. Ryktet spred sig. Det stod snart klart att det handlade om Anna.
Men uppståndelsen kring gården lade sig nästan lika snabbt som den uppstod.
– Polisen åkte härifrån vid 14tiden samma dag. Sedan dess har de inte varit här, säger Git.
Mordutredningen pågick officiellt i fem dagar. Kvar blev ryktena, tankarna och polisens avspärrningar. De blåvita plastbanden fladdrade i höstblåsten i närmare två månader utan att några tekniker återvände till platsen. Det dokumenterades aldrig någon detaljerad rekonstruktion av hur Anna hittades och av de elva personer som bodde på gården under det aktuella dygnet hördes bara ett fåtal av polisen.
– TILL SLUT ringde polisen hit och frågade om vi själva kunde plocka bort avspärrningen, säger Git som berättar att hon vägrade och mer eller mindre tvingade ut en utredare till gården en andra gång.
– Det är ett bemötande av två föräldrar i sorg som är under all kritik, säger Git.
På senare år hade Anna Spånglyng blivit en välkänd profil i Falkenberg. Hon drev kaféerna Annas Bakgård och Annas Trädgård. Hon var ordförande i både Falkenbergs krögarförening och i den ideella välgörenhetsorganisationen Ladies Circle.
– Hon hade ett väldigt engagemang för Falkenberg även om hon inte var falkenbergare från början, berättar Git.
När bussen med asylsökande anlände till Gits Gård, under den stora flyktingvågen hösten 2015, kavlade Anna upp ärmarna. Hon blev en klippa i flyktingarnas liv, hon stöttade dem i skolan och var med vid läkarbesök.
– Anna hade ett väldigt stort hjärta. Hon trodde gott om alla och ställde alltid upp. Hon hade en väldigt positiv människosyn och ett starkt socialt engagemang, säger Git.
Familjen upplever att dagen innan Anna hittades hade varit en bra dag för henne. Hennes uppdrag på Svenska Mässan i Göteborg hade fungerat väl och hon hade fått beröm för sitt arbete. Tidigt nästa dag skulle hon till Göteborg igen för att fortsätta jobbet.
– Hon var stolt över sitt jobb och var lycklig. Hennes sista dag blev en bra dag. Men sedan hände det någonting, säger Git.
”Anna hade ett väldigt stort hjärta. Hon trodde alla om gott och ställde alltid upp".
GIT SPÅNG, ANNAS MAMMA Anna ville inte bo i sin egen lägenhet i stan. Hon kände sig rädd och utsatt. Git Spång
ANNA HADE VECKORNA innan hon dog valt att bo på gården. Enligt föräldrar och vänner fanns det en särskild anledning till det.
– Anan ville inte bo i sin egen lägenhet i stan. Hon kände sig rädd och utsatt, säger Git som menar att det fanns flera hotbilder kring Anna vid tiden för hennes död.
Men det mesta förblev lösa trådar. Två gånger nekades familjen ett juridiskt stöd, ett så kallat målsägarebiträde. Det blev allt tydligare för familjen att polisen inte ville att utredningen skulle växa.
– Vi reagerade direkt på att Annas kompisar hade saker att berätta som de inte fick berätta. Det hörde inte till utredningen sa polisen, säger Viggo.
Redan ett par dagar efter att Annas död började Git föra anteckningar kring utredningen. Märkliga detaljer och omständigheter förmedlades löpande till polisens utredare.
Gits vältummade exemplar av förundersökningen är fullt av frågetecken och kommentarer på detaljnivå. Hon har en bakgrund som socionom och har tidigare jobbat på socialjouren i polishuset i Göteborg. Då fick hon insyn i hur brottsutredningar bedrivs.
– Jag behövde rensa huvudet. Det blev en form av terapi. I sorgen finns tomhet men också en ilska och en vilja att förstå.
I SLUTET AV november lade polisen ned fallet helt. Det beskedet fick familjen genom vänner som fått uppgiften via media. Makarna fick ta del av den sammanställda förundersökningen i sin helhet. Av dokumenten i pärmen hade Git bidragit med över hälften – bland annat listor över Annas telefonkontakter från Telia, utdrag som Git fick beställa ut och bekosta själv. Hur Annas sista timmar i livet såg ut eller vilka eventuella kontakter som hon hade under kvällen, blev aldrig fullt klarlagda.
MEN GIT OCH Viggo är inte längre ensamma i sin kamp för tillfredsställande svar och en noggrannare utredning. Alla märkliga omständigheter, oklarheter och rena felaktigheter har fått tunga aktörer att ta sig an fallet pro bono. De delar familjens kritik mot polisen och jobbar nu för att utredningen ska återupptas.
– Innan det här hände hade jag ett grundmurat förtroende för polis och rättsväsende. Jag hade full tillit till att systemet fungerar. Men det gör det inte och det är också sorgligt, säger Git.